Trötthet
1295 kr
I detta paket får du lämna en del prover som man kan kontrollerar i samband med att man påbörjar utredning för trötthet dessa innefattar, blodstatus, CRP,TSH,T3, T4, kreatinin, glukos, B12, folsyra, D-vitamin.
Trötthet kan vara ett tecken på en rad olika fysiska och mentala hälsoproblem. Trötthet är en känsla av energibrist och motivation, som kan vara antingen fysisk eller psykisk. Fysisk trötthet innebär att musklerna inte kan prestera optimalt. Psykisktrötthet kan uppvisa sig i form av svårigheter att fokusera och brist på intresse föromgivningen, ofta relaterad till stress eller mental utmattning. Även om trötthet är normalt efter fysisk aktivitet eller dålig sömn, kan kronisk trötthet, som varar längre och inte lättas av vila kan tyda på en underliggande medicinsk eller psykologisktillstånd. Denna typ av ihållande trötthet bör utvärderas av en vårdgivare för att identifiera eventuella bakomliggande orsaker och få rätt behandling.
Vad testas i denna hälsokontroll?
Hemoglobin
Hemoglobin (Hb) är ett protein som finns i de röda blodkropparna och har till uppgift att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ. Om hemoglobinvärdet är för lågt eller för högt kan kroppens syretillförsel påverkas, vilket kan leda till olika symtom och sjukdomstillstånd. Ett lågt hemoglobinvärde är ett tecken på blodbrist (anemi) och kan ofta ge trötthet.
Lågt värde:
Lågt hemoglobin tyder oftast på anemi. Detta kan orsakas av järnbrist, nedsatt järnupptag eller brist på vitamin B12 eller folsyra. Järnbristanemi är vanlig hos kvinnor med rikliga menstruationer. Även kroniska sjukdomar, blödningar och vissa läkemedel kan leda till lågt hemoglobin. I mer ovanliga fall kan blodbrist bero på blodsjukdomar, där ofta flera typer av blodceller påverkas samtidigt. Vanliga symtom är trötthet, blekhet och andfåddhet.
Högt värde:
Ett högt hemoglobinvärde innebär att mängden hemoglobin i blodet är högre än normalt. Detta kan ses vid uttorkning, kronisk rökning, sömnapné eller vid vistelse på hög höjd. Vissa lungsjukdomar kan också leda till förhöjt hemoglobin. En ovanligare orsak är polycytemia vera, en blodsjukdom som leder till ökad produktion av röda blodkroppar..
Trombocyter / blodplättar
Trombocyter, eller blodplättar, hjälper blodet att levra sig och stoppa blödning vid skada på blodkärlen. De lever i blodet i cirka 8–10 dagar innan de bryts ned av mjälten.
Lågt värde:
Lågt trombocytantal kan öka risken för blödningar. Orsaker kan vara sjukdomar i benmärgen, autoimmuna sjukdomar (t.ex. ITP), infektioner, sjukdom i mjälten, blödningar, vissa läkemedel eller brist på vitamin B12, folat eller järn.
Högt värde:
Högt trombocytantal ger oftast inga symtom och upptäcks vid rutinprov. Orsaker kan vara vissa benmärgssjukdomar, kroniska inflammationer eller borttagen mjälte (splenektomi)..
Erytrocyter
Erytrocyter är röda blodkroppar vars huvudsakliga uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ samt att föra tillbaka koldioxid till lungorna för utandning. De har sin karakteristiska röda färg tack vare hemoglobin, ett järninnehållande protein som finns i cellerna.
Lågt värde:
Låga erytrocytvärden ses vid anemi (blodbrist). En vanlig orsak är järnbrist, men brist på vitamin B12 eller folsyra kan också leda till låga värden. Även andra sjukdomar och tillstånd kan påverka antalet röda blodkroppar. Låga erytrocytvärden kan ge symtom som trötthet, blekhet, andfåddhet och nedsatt ork.
Högt värde:
Förhöjda erytrocytvärden kan förekomma vid tillstånd som leder till syrebrist, till exempel vid lungsjukdom, vistelse på hög höjd eller rökning. Höga värden kan också ses vid uttorkning, då blodet blir mer koncentrerat. I mer ovanliga fall kan höga erytrocytvärden bero på polycytemia vera, en sällsynt blodsjukdom som innebär ökad produktion av röda blodkroppar..
Hematokrit
Hematokrit är ett blodprov som mäter andelen röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet i förhållande till den totala mängden blod. Resultatet anges vanligtvis som en procentandel och kan vara användbart för att utvärdera blodvolymen och följa upp olika medicinska tillstånd.
Lågt värde:
En orsak till lågt hematokrit är anemi, vilket innebär att det finns för få röda blodkroppar eller att de innehåller för lite hemoglobin. Anemi kan orsakas av järnbrist, vitamin B12-brist eller folsyrabrist. Det finns en rad andra underliggande orsaker och sjukdomar som kan orsaka lågt hematokrit.
Högt värde:
Höga hematokritnivåer kan tyda på polycytemi, ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar. Detta kan leda till ökad blodviskositet och därmed ökad risk för trombos och andra hjärt- och kärlproblem. Förhöjt hematokrit kan även ses vid uttorkning, då blodet blir mer koncentrerat..
Leukocyter / vita blodkroppar
Leukocyter är vita blodkroppar som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och skyddar mot sjukdomar. De cirkulerar i blodet och kan ta sig till vävnader där de bekämpar bakterier, virus och andra främmande ämnen. Ett leukocytprov mäter antalet vita blodkroppar i blodet och kan ge information om kroppens immunförsvar fungerar som det ska.
Lågt värde:
Lågt antal vita blodkroppar (leukopeni) kan innebära att immunförsvaret är nedsatt, vilket ökar risken för infektioner. Orsaker kan vara vissa sjukdomar i benmärgen, blodsjukdomar som leukemi, förstorad mjälte, eller brist på viktiga vitaminer som B12 och folat.
Högt värde:
Högt antal vita blodkroppar ses ofta vid infektioner, inflammation, allergiska reaktioner eller stress. Det kan också förekomma vid vissa blodsjukdomar eller som en reaktion på läkemedel eller rökning..
Medelcellvolym
MCV (Mean Corpuscular Volume) är ett blodprov som mäter den genomsnittliga volymen hos de röda blodkropparna. MCV ger information om storleken på erytrocyterna och används tillsammans med andra blodvärden för att utreda anemi och andra blodsjukdomar.
Lågt värde:
Ett lågt MCV innebär att de röda blodkropparna är mindre än normalt (mikrocytos). Vanliga orsaker är järnbristanemi, kroniska blödningar, samt ärftliga blodsjukdomar som thalassemi. Långvarig inflammation kan också bidra till lågt MCV genom att påverka produktionen av röda blodkroppar.
Högt värde:
Ett högt MCV innebär att de röda blodkropparna är större än normalt (makrocytos). Vanliga orsaker inkluderar brist på vitamin B12 eller folat, leversjukdom, långvarig alkoholkonsumtion, samt vissa läkemedel som påverkar benmärgen..
(Mean Corpuscular Hemoglobin)
MCH mäter den genomsnittliga mängden hemoglobin i varje röd blodkropp. Hemoglobin är det protein som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och koldioxid tillbaka till lungorna.
Lågt värde:
Lågt MCH kan tyda på att de röda blodkropparna innehåller mindre hemoglobin än normalt, vilket ofta ses vid järnbrist eller vissa ärftliga blodsjukdomar som thalassemi. Detta kan leda till trötthet, blekhet och svaghet.
Högt värde:
Högt värde:
Högt MCH innebär att de röda blodkropparna i genomsnitt innehåller mer hemoglobin än normalt. Detta ses oftast vid megaloblastisk anemi, som kan bero på brist på vitamin B12 eller folat. Lätta ökningar kan även förekomma vid vissa leversjukdomar eller vid långvarig alkoholkonsumtion, ofta som ett resultat av förstorade röda blodkroppar..
C-reaktivt protein (CRP)
C-reaktivt protein (CRP) är en markör för inflammation i kroppen och används ofta som en indikator på immunsystemets respons mot infektion, skada eller inflammation.
Lågt värde:
Låga nivåer av C-reaktivt protein i blodet är oftast normalt, men de kan också indikera låg eller avsaknad av inflammation i kroppen. Ett CRP-testresultat med låga värden tyder på att det inte finns någon pågående infektion, skada eller inflammation.
Högt värde:
Höga nivåer av C-reaktivt protein i blodet är tecken på inflammation och kan bero på olika hälsotillstånd. Infektioner, autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska tillstånd och vävnadsskador kan alla leda till ökade CRP-nivåer.
Kreatinin
Kreatinin är ett avfallsämne som bildas i musklerna och som normalt filtreras ut från blodet av njurarna och utsöndras i urinen. Nivån av kreatinin i blodet används därför som ett mått på hur väl njurarna fungerar.
Lågt värde:
Låga kreatininnivåer är oftast inte ett tecken på sjukdom. Det kan ses vid låg muskelmassa, graviditet eller hypertyreos. Låga nivåer anses normalt vara en variation, så länge de inte åtföljs av andra symtom.
Högt värde:
Höga kreatininnivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion, vilket kan orsakas av njursjukdom, blockering i urinvägarna, vätskebrist eller muskelskada. Även tillfälligt högt proteinintag via kost eller kosttillskott, eller hög muskelmassa, kan ge något förhöjda värden.
Natrium
Natrium är en elektrolyt som är viktig för att reglera kroppens vätskebalans, nerv- och muskelfunktion, blodtryck och syra-basbalans. Kroppen kontrollerar natriumnivåerna med hjälp av hormonella system för att säkerställa att allt fungerar som det ska.
Lågt värde:
Lågt natrium i blodet (hyponatremi) kan uppstå om kroppen har för mycket vätska, vid njur- eller leversjukdomar, hjärtsvikt, vissa läkemedel eller hormonrubbningar som binjureinsufficiens.
Högt värde:
Förhöjt natrium i blodet (hypernatremi) uppstår oftast när kroppen förlorar för mycket vätska eller inte får tillräckligt med vätska. Detta kan ske vid diarré, kräkningar eller kraftig svettning. Vissa hormonrubbningar, nedsatt njurfunktion eller mycket hög saltintag kan också bidra, men detta är mindre vanligt.
Kalium
Kalium är en viktig elektrolyt i kroppen som behövs för vätskebalans, nervsignalering, muskler och hjärtats funktion.
Lågt värde:
Lågt kalium i blodet (hypokalemi) kan uppstå vid lågt intag via kosten, ökad utsöndring genom njurarna, långvariga kräkningar eller diarré, vissa läkemedel eller stort intag av lakrits. Hypokalemi kan ge symtom som muskelsvaghet, trötthet och domningar. Vid uttalade låga nivåer kan hjärtrytmstörningar uppstå.
Högt värde:
Högt kalium (hyperkalemi) kan uppstå vid njursvikt, hormonrubbningar som Addisons sjukdom, användning av vissa läkemedel (till exempel ACE-hämmare eller kaliumsparande diuretika eller kaliumtabletter) eller vid insulinbrist, särskilt vid typ 1-diabetes med ketoacidos. Hyperkalemi kan ge muskelsvaghet, domningar, hjärtklappning och i allvarliga fall påverka hjärtfunktionen och leda till rytmstörningar.
Kalcium
Kalcium är en viktig mineral i kroppen, och det spelar en central roll i flera fysiologiska processer samt betydelse för ben- och tandhälsa, hjärtfunktion, muskelfunktion och nervsystemet. Kalciumnivåer i blodet används ibland för att utvärdera näringsstatus och för att upptäcka eller följa sjukdomar som benskörhet, njurproblem, bisköldkörtelsjukdomar eller vissa cancersjukdomar.
Lågt värde:
Låga kalciumnivåer (hypokalcemi) i blodet kan uppstå vid underfunktion i bisköldkörtlarna (hypoparatyreoidism), malabsorption i tarmen, brist på vitamin D eller njursjukdom. Hypokalcemi kan påverka muskler och nerver och ge symtom som muskelkramper eller stickningar.
Högt värde:
Höga kalciumnivåer (hyperkalcemi) kan orsakas av överaktivitet i bisköldkörtlarna (hyperparatyreoidism), vissa cancersjukdomar, vissa mediciner eller överdrivet intag av kalcium och vitamin D. Hyperkalcemi kan ge symtom som trötthet, illamående, ökad törst, förstoppning och i allvarliga fall hjärtproblem.
Albumin
Albumin är en typ av protein som fungerar som en transportör för olika ämnen i blodet. Det transporterar hormoner, fettsyror, läkemedel och andra ämnen från ett ställe i kroppen till ett annat. Den upprätthåller även det kolloidosmotiska trycket i blodet. Provtagning kan användas för att bedöma lever- och njurfunktion, samt patientens nutritionsstatus.
Lågt värde:
Låga albuminnivåer kan var tecken för många olika medicinska tillstånd, inklusive leversjukdom, malnutrition, njursjukdom och inflammation eller infektion.
Högt värde:
Höga albuminnivåer är mindre vanliga men kan vara förknippade med uttorkning tex efter en längre period med magsjuka och vid vissa andra sjukdomstillstånd.
Glukos
Glukosprovtagning är en medicinsk procedur som innebär att man mäter mängden glukos (socker) i blodet. Det utförs vanligtvis för att övervaka och diagnostisera olika typer av glukosrelaterade sjukdomar och tillstånd, särskilt diabetes mellitus. Glukos är kroppens huvudsakliga energikälla, och dess nivåer i blodet regleras noga av kroppen för att säkerställa en stabil ämnesomsättning.
Lågt värde:
Ett lågt glukosvärde i blodet, även känt som hypoglykemi, innebär att mängden socker (glukos) i blodet är under det normala intervallet. Låga glukos värden kan ses efter tex fysisk aktivitet, otillräcklig måltid, nedsatt glukosproduktion i lever, insulinom (tumör som producerar för mycket insulin), hypofys- och binjurebarkinsufficiens. Hypoglykemi kan även ses hos patienter med diabetes som behandlas med blodsockersänkande läkemedel.
Högt värde:
Höga blodsockervärden, även känt som hyperglykemi, innebär att mängden socker (glukos) i blodet är över det normala intervallet. Hyperglykemi är främst förknippad med diabetes, särskilt diabetes typ 1 och typ 2, men det kan också uppstå av andra orsaker som tex vid stress, sjukdomar och infektioner men även vid användning av vissa läkemedel.
Tyroideastimulerande hormon
TSH står för ”sköldkörtelstimulerande hormon.” Det är ett hormon som produceras och frisätts av hypofysen, en körtel i hjärnan. Funktionen av TSH är att stimulera sköldkörteln att producera och frisätta sköldkörtelhormoner (främst T3 och T4) som är avgörande för att reglera ämnesomsättningen i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika tillstånd och problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet. Lågt TSH kan vara ett tecken på ökad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner (T3 och T4) ett tillstånd som kallas hypertyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Högt värde:
Ett högt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet och är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion en så kallad hypotyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
T3 - Trijodotyronin
T3 är en förkortning för trijodtyronin, som är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Sköldkörtelhormonerna, inklusive T3, påverkar en mängd fysiologiska processer i kroppen, inklusive ämnesomsättningen. Obalanser i sköldkörtelhormonnivåerna, antingen i riktning mot överproduktion eller underproduktion, kan leda till olika sköldkörtelsjukdomar och relaterade hälsoproblem.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T3 (trijodtyronin) kan vara ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion (hypotyreos) och kan ha flera möjliga orsaker. T3-nivåerna sjunker ofta senare än T4 vid hypotyreos, eftersom kroppen kompenserar genom att omvandla T4 till T3. Låga T3-nivåer kan leda till symtom som trötthet, viktökning och förstoppning.
Högt värde:
Ett högt värde av T3 (trijodtyronin) är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion (hypertyreos). Vid denna sjukdom kan höga T3-nivåer ofta observeras tidigare än höga T4-nivåer. Höga T3-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom ökad ämnesomsättning, hjärtklappning och viktnedgång.
T4 fritt (Tyroxin)
T4, eller tyroxin, är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Det andra huvudsakliga sköldkörtelhormonet är T3 (trijodtyronin). Sköldkörtelhormonerna T4 och T3 är centrala för regleringen av ämnesomsättningen och påverkar en mängd olika fysiologiska processer i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T4 (tyroxin) är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypotyreos. Låga T4 nivåer kan orsakas av olika tillstånd som påverkar sköldkörtelns funktion, medicinering, autoimmuna sjukdomar, och andra faktorer som påverkar hormonproduktionen.
Under graviditet kan T4-nivåerna förändras, i den sista trimestern kan fria T4-nivåer vara något lägre utan att hypotyreos föreligger. Låga T4-nivåer kan resultera i symtom som trötthet, viktökning och depression.
Högt värde:
Ett högt värde av T4 (tyroxin) kan ha flera möjliga orsaker och är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypertyreos. Höga T4-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom hjärtklappning, viktnedgång, darrningar och värmeintolerans.
Alaninaminotransferas
ALAT är ett enzym som finns främst i leverceller. Små mängder finns även i hjärta, muskler och njurar. När leverceller skadas eller påverkas av sjukdom släpps ALAT ut i blodet, och mätning av ALAT används som en markör för leverhälsa och leverfunktion.
Högt värde:
Förhöjda ALAT-nivåer i blodet kan tyda på att levercellerna är skadade eller inflammerade. Vanliga orsaker inkluderar olika former av leversjukdom, såsom fettlever eller virushepatit, samt skador orsakade av läkemedel, alkohol eller vissa kosttillskott. Gallvägssjukdomar kan också leda till förhöjt ALAT. Hos växande barn eller efter intensiv fysisk aktivitet kan ALAT ibland vara lätt förhöjt utan att det betyder att levern är sjuk.
Lågt värde:
Ett lågt ALAT-värde i blodet anses vanligtvis vara inom det normala intervallet och tyder normalt sett på att levern fungerar som den ska.
Vitamin B12
Vitamin B12, även känt som kobalamin, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en avgörande roll i flera viktiga funktioner i kroppen. Det är nödvändigt för att bibehålla friska nervceller och blodkroppar samt för att producera DNA. Naturliga källor till vitamin B12 inkluderar animaliska produkter som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter.
Lågt värde:
Lågt värde av vitamin B12 kan innebära brist på detta viktiga vitamin. Brist på vitamin B12 kan bero på flera faktorer, inklusive otillräckligt intag av B12 från kosten, malabsorption (svårighet att absorbera vitaminet från maten), eller andra sjukdomar och tillstånd som påverkar kroppens nivåer av kobalamin, såsom mag- och tarmsjukdomar eller långvarig diabetes med komplikationer. Brist kan även förekomma hos vegetarianer och veganer.
Högt värde:
Höga värden av vitamin B12 är vanligtvis inte lika vanliga som låga nivåer och kan förekomma vid olika sjukdomar och besvär. Några möjliga orsaker kan vara B12-tillskott i form av tabletter eller injektioner men kan även ses vid lever- eller njurproblem samt vissa blodsjukdomar.
Vitamin B9 (Folat)
Folat är ett vattenlösligt B-vitamin, även känt som vitamin B9. Folsyra är den syntetiska form av folat som används i kosttillskott och berikade livsmedel. Folat är nödvändigt för flera viktiga funktioner i kroppen, inklusive DNA-syntes, bildning av röda blodkroppar och normal celldelning. Behovet är särskilt stort under perioder med snabb tillväxt, såsom under graviditet och barndom. Brist på folat under tidig graviditet kan leda till allvarliga fosterskador. Folat finns naturligt i livsmedel som gröna bladgrönsaker, citrusfrukter, bönor, nötter, frön och lever, och tillsätts även i vissa berikade livsmedel samt kosttillskott.
Lågt värde:
Låga folatnivåer i blodet tyder på folatbrist, vilket kan orsakas av otillräckligt intag, nedsatt upptag i mag-tarmkanalen, ökat behov, vissa sjukdomar eller läkemedel. Folatbrist kan leda till megaloblastisk anemi och andra hälsoproblem.
Högt värde:
Höga folatnivåer i blodet uppstår oftast om man tar stora mängder folsyra via kosttillskott eller äter mycket berikade livsmedel. Högt folat i blodet är vanligtvis inte farligt, men det kan ibland dölja tecken på vitamin B12-brist. Därför är det viktigt att alltid kontrollera både folat- och B12-nivåer om man har förhöjt folat, för att säkerställa att kroppen fungerar som den ska.
Vitamin D
Vitamin D är en fettlöslig vitamin, det finns två huvudsakliga former av vitamin D som är viktiga för människor: vitamin D2 (ergokalciferol) och vitamin D3 (kolekalciferol). Vitamin D är nödvändigt för att kroppen ska kunna absorbera kalcium och fosfat från tarmarna. Dessa mineraler är väsentliga för att stödja benhälsa och normal skelettbildning. Vitamin D har även en roll i immunsystemets funktion, muskelfunktion samt hjärthälsa. Kroppen kan producera vitamin D när huden exponeras för solljus. Dessutom kan vitamin D intas genom vissa livsmedel, inklusive fet fisk, mejeriprodukter, ägg och berikade livsmedel. Ibland kan dock kosttillskott vara nödvändiga för att upprätthålla tillräckliga nivåer, särskilt om det finns begränsad exponering för solljus eller om det finns svårigheter med absorptionen av vitamin D från maten.
Lågt värde:
Låga nivåer av vitamin D, eller vitamin D-brist, kan påverka olika aspekter av hälsan. Vitamin D är viktigt för benhälsa, immunsystemet och andra biologiska funktioner. Det spelar en central roll i regleringen av kalcium- och fosfatupptaget, och en brist på detta vitamin kan leda till ett svagare och mer skört skelett. Vitamin D-brist kan bero på flera faktorer, såsom otillräcklig exponering för solljus, dålig kost, vissa medicinska tillstånd eller otillräckligt intag av kosttillskott.
Högt värde:
Höga nivåer av vitamin D, även kända som vitamin D-toxicitet, kan uppstå när intaget av vitamin D är betydligt högre än kroppens behov under en längre tid. Vitamin D är fettlösligt, vilket innebär att det kan lagras i kroppen och ansamlas över tid. Överdrivet intag kan leda till för mycket kalcium i blodet (hyperkalcemi), vilket kan påverka njurfunktionen, orsaka förstoppning, trötthet och i svåra fall leda till njursten. Symtom på toxicitet kan även inkludera kräkningar, muskelsvaghet och förvirring. Väldigt höga nivåer, vilket innebär nivåer som ligger långt över det normala intervallet, kan orsaka allvarliga och ibland livshotande konsekvenser.
