Njurfunktion Stor
590 kr
Njurtestet mäter viktiga njurmarkörer och ger dig en djupare förståelse av dina njurars hälsotillstånd.
Njurfunktionens huvuduppgifter inkluderar att filtrera blodet från avfallsprodukter, reglera vätske- och elektrolytbalans, samt avlägsna överskott av ämnen genom urinen. Njurarna är också centrala för att reglera blodtrycket och producera hormoner som påverkar bildandet av röda blodkroppar. Dessa funktioner är avgörande för att bibehålla kroppens inre balans och säkerställa dess övergripande hälsa.
Inför ditt besök
Utför testet vid valfri tidpunkt under dagen.
Vad testas i denna hälsokontroll?
Albumin
Albumin är en typ av protein som fungerar som en transportör för olika ämnen i blodet. Det transporterar hormoner, fettsyror, läkemedel och andra ämnen från ett ställe i kroppen till ett annat. Den upprätthåller även det kolloidosmotiska trycket i blodet. Provtagning kan användas för att bedöma lever- och njurfunktion, samt patientens nutritionsstatus.
Lågt värde:
Låga albuminnivåer kan var tecken för många olika medicinska tillstånd, inklusive leversjukdom, malnutrition, njursjukdom och inflammation eller infektion.
Högt värde:
Höga albuminnivåer är mindre vanliga men kan vara förknippade med uttorkning tex efter en längre period med magsjuka och vid vissa andra sjukdomstillstånd.
Cystatin C
Cystatin C är ett protein som produceras konstant av kroppens celler och frigörs i blodet. Det används som en markör för njurfunktionen, särskilt för att uppskatta glomerulär filtrationshastighet (GFR), vilket är ett mått på hur effektivt njurarna filtrerar blodet för att avlägsna avfallsprodukter och överflödig vätska. Jämfört med kreatinin, som också används för att uppskatta njurfunktionen, kan cystatin C ge en mer exakt bedömning av njurfunktionen, eftersom cystatin C inte påverkas av individens muskelmassa, kön eller kost, är det en mer pålitlig indikator för att bedöma njurarnas funktion jämfört med kreatinin. Framförallt hos personer med antingen mycket hög eller mycket låg muskelmassa.
Lågt värde:
Låga värden av cystatin C skulle troligen betyda att njurarna fungerar normalt. När njurarna fungerar normalt, filtreras cystatin C från blodet och utsöndras i urinen. Obehandlad hypotyreos (sköldkörtelrubbning) kan leda till lägre nivåer av Cystatin C. Detta kan i sin tur ge ett falskt förhöjt värde på eGFR (cystatin), vilket i sin tur kan ge en missvisande bild av njurfunktionen.
Högt värde:
Höga värden av cystatin C i blodet tyder vanligtvis på en nedsatt njurfunktion. Om njurarna inte fungerar optimalt och GFR minskar, kommer cystatin C-nivåerna i blodet att öka. Höga nivåer av Cystatin C kan även uppstå vid kortison behandling, utan att återspegla en minskning av njurfunktionen. Obehandlad hypertyreos (sköldkörtelrubbning) kan leda till förhöjda nivåer av Cystatin C i blodet utan att det nödvändigtvis speglar en verklig försämring av njurfunktionen.
eGRF Kreatinin
eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet) baserat på kreatinin är ett mått som används för att uppskatta njurarnas filtreringskapacitet. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt från musklerna som normalt filtreras ut av njurarna. Genom att mäta mängden kreatinin i blodet och använda det i en beräkningsformel tillsammans med faktorer som ålder, kön och kroppsstorlek, kan eGFR ge en indikation på hur väl njurarna fungerar.
Lågt värde:
Lågt GFR (glomerulär filtrationshastighet) tyder på en nedsatt njurfunktion. En låg GFR-nivå kan vara ett tecken på njursjukdom.
Högt värde:
Ett högt GFR (glomerulär filtrationshastighet) kan tyda på att njurarna filtrerar blodet effektivt. Generellt sett är en hög GFR-nivå inte så vanlig som en låg GFR-nivå, eftersom njurarna har en tendens att minska sin filtrationskapacitet med stigande ålder.
Fosfat
Fosfat är en viktig komponent i många biologiska processer i kroppen som ben-och tandhälsa, energiomsättning, celltillväxt och reparation. Fosfatnivåer mäts i blodet för att övervaka elektrolytbalansen, utvärdera njurfunktionen, benhälsa (skelettsjukdomar), metabola störningar, bisköldkörtelsjukdomar och vitamin D-brist.
Lågt värde:
Låga fosfatnivåer i blodet, även kallat hypofosfatemi, kan vara förknippade med olika medicinska tillstånd och kan påverka kroppens hälsa och funktion. Kan ses vid otillräckligt intag av fosfat eller försämrad absorption i tarmen men även vid D-vitaminbrist och alkoholöverkonsumtion. Ökad utsöndring via njurarna (t.ex. vid njursjukdom eller hyperparatyreoidism). Förflyttning av fosfat in i cellerna (t.ex. vid alkalos eller insulinbehandling vid diabetisk ketoacidos). Ökad fosfatanvändning i kroppen (t.ex. vid refeeding syndrome).
Högt värde:
Höga fosfatnivåer (hyperfosfatemi) kan orsakas av en rad tillstånd bland annat nedsatt njurfunktion eller njursvikt. Hypoparatyreoidism (nedsatt funktion av bisköldkörtlarna). Överdrivet intag av fosfat (genom mat eller tillskott). Förhöjd cellnedbrytning (t.ex. rabdomyolys, tumörlyssyndrom, hemolys). Acidos (sänkt pH i blodet). Vitamin D-intoxikation (överdriven mängd aktivt vitamin D).
Kalcium
Kalcium är en viktig mineral i kroppen, och det spelar en central roll i flera fysiologiska processer samt betydelse för ben- och tandhälsa, hjärtfunktion, muskelfunktion och nervsystemet. Det används för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som benskörhet, njurproblem, bisköldkörtelsjukdomar, cancer samt för att utvärdera näringsstatus.
Lågt värde:
Låga kalciumnivåer i blodet, även kallat hypokalcemi, kan vara förknippade med olika medicinska tillstånd och kan påverka kroppens funktioner. Till exempel kan låga kalciumnivåer (hypokalcemi) vara kopplade till underaktivitet i bisköldkörtlarna (hypoparatyreoidism), malabsorption (minskat upptag av näringsämnen från tarmen) eller njurproblem.
Högt värde:
Höga kalciumnivåer i blodet, även kallat hyperkalcemi, kan vara resultatet av hyperparatyreoidism (ett överskott av parathormon i bisköldkörteln), vissa cancersjukdomar, vissa mediciner eller överdrivet intag av kalcium eller vitamin D .
Kalium
Kalium är en elektrolyt (mineral) som finns i kroppen och är viktigt för att upprätthålla flera funktioner, särskilt för att reglera vätskebalansen, stödja normal nervfunktion, muskelkontraktion och hjärtfunktion.
Lågt värde:
Lågt kaliumvärde i blodet, känt som hypokalemi, kan uppstå av olika skäl som lågt intag genom kosten, förlust genom ökad urinering pga intag av vissa läkemedel eller vid långvariga kräkningar eller diarrer. Låga kaliumvärden (hypokalemi) kan uppstå som en bieffekt av att konsumera stora mängder lakrits. Hypokalemi kan ge muskelsvaghet, trötthet men vid uttalade låga nivåer leda till hjärtrytmstörningar.
Högt värde:
Högt kaliumvärde i blodet, känt som hyperkalemi, kan ses vid användning av vissa läkemedel så som vissa blodtrycksmediciner eller kalium innehållande läkemedel. Höga nivåer kan ses vid njursvikt men även vid obehandlad Addisonsjukdom, en störning i binjurarna. Otillräcklig insulinproduktion särskilt vid typ 1-diabetes kan påverka kroppens förmåga att transportera kalium in i cellerna och orsaka höga kaliumnivåer. Hyperkalemi kan ge symtom som muskelsvaghet, domningar, hjärtklappning men kan vid uttalade höga nivåer påverka hjärtfunktionen och leda till hjärtrytmstörningar.
Klorid
Klorid är en elektrolyt, en negativt laddad jon en så kallad anion. Klorid är en viktig komponent för att bibehålla vätske-och syra-bas-balansen i kroppen. Klorid, i kombination med väte, bildar magsyra (väteklorid) i magsäcken. I laboratorieprover mäts ofta kloridnivåerna i blodet för att utvärdera kroppens salt- och vätskebalans. Kloridnivåerna i blodet är nära kopplade till natriumnivåerna, eftersom dessa två elektrolyter ofta följs tillsammans. Detta bidrar till att hålla blodtrycket stabilt och säkerställer normal funktion hos organ som njurarna, hjärtat och magen.
Lågt värde:
Ett lågt kloridvärde i blodet, eller hypokloremi, kan vara resultatet av vätskeöverskott som leder till minskat klorid koncentration. Långvariga kräkningar eller kraftiga svettningar leder till förlust av klorid innehållande kroppsvätskor och kan orsaka hypokloremi. Kan även orsakas av vissa läkemedel samt njursjukdom, binjuresjukdomar med flera.
Högt värde:
Ett högt kloridvärde i blodet, eller hyperkloremi, kan vara resultat av uttorkning, njursjukdom eller vissa läkemedel. Höga kloridvärden kan ha andra mer ovanliga orsaker som hyperparatyroidism (överfunktion i bisköldkörteln) eller diabetes insipidus.
Kreatinin
Kreatinin är ett avfallsämne som bildas i musklerna och dess nivåer i blodet är en viktig parameter för att utvärdera njurfunktionen. Normalt sett filtreras kreatinin från blodet av njurarna och utsöndras sedan i urinen. Koncentrationen av kreatinin i blodet är därför ett sätt att mäta hur väl njurarna filtrerar och utsöndrar avfallsprodukter.
Lågt värde:
Låga nivåer av kreatinin är vanligtvis inte relaterade till hälsoproblem. Låga värden kan ses vid låg muskelmassa, under graviditet och hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln). Vissa leversjukdomar kan påverka produktionen av kreatinin och leda till låga nivåer. Låga nivåer anses vanligtvis vara en normal variation, så länge de inte åtföljs av andra tecken på en underliggande sjukdom.
Högt värde:
Höga kreatininnivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion som kan orsakas av olika tillstånd. Njursjukdom (kronisk eller akut), stopp i urinvägarna, vätskebrist så som lågt intag eller förlust genom kräkningar eller diarrer. Högt protein intag antigen via kosttillskott eller kött. Kan även orsakas av muskelskador och vissa läkemedel. Även hög muskelmassa kan öka kreatininnivåerna.
Natrium
Natrium är en elektrolyt som är avgörande för att reglera vattenbalansen i cellerna och för nerv- och muskelfunktionen. Dess koncentration påverkar även blodtrycket och är nödvändig för upprätthållande av syra-basbalansen. Mängden natrium kontrolleras genom hormonella system för att säkerställa optimal kroppsfunktion.
Lågt värde:
Lågt natrium i blodet, känt som hyponatremi, kan uppstå av olika skäl så som överskott av vätska, njur- eller leversjukdomar, hjärtsvikt eller vissa läkemedel. Vissa hormonella störningar, som binjureinsufficiens, kan påverka natriumbalansen.
Högt värde:
Ett förhöjt natriumvärde i blodet kallas hypernatremi kan uppstå av olika skäl och är oftast kopplad till en störning av vätskebalansen som vid otillräckligt vattenintag, nedsatt njurfunktion, förlust av kroppsvätska (t.ex. genom svettning, diarré eller kräkningar), eller höga salthalter i kosten samt hormonrubbning.
eGFR medel
eGFR medel refererar till det genomsnittliga (medelvärde) värdet för den uppskattade glomerulära filtrationshastigheten baserat på kreatinin och cystatin C. Det används som ett mått på njurfunktionen och för att bedöma hur väl njurarna filtrerar avfallsprodukter från blodet.
Lågt värde:
Lägre eGFR (medel) värde kan innebära minskad njurfunktion och kan kategoriseras i olika stadier.
Högt värde:
Ett högt eGFR (medel) värde är oftast positivt och är normalt ett tecken på att njurarna fungerar effektivt.
eGFR (cystatin C)
eGFR (cystatin C) ett användbart verktyg för att diagnostisera och övervaka njursjukdom. GFR är ett mått på hur väl njurarna filtrerar blodet. Det är en metod för att uppskatta njurfunktionen genom att mäta nivåerna av cystatin C i blodet. Jämfört med kreatinin, som också används för att uppskatta njurfunktionen, kan cystatin C ge en mer exakt bedömning av njurfunktionen, eftersom cystatin C inte påverkas av individens muskelmassa, kön eller kost, är det en mer pålitlig indikator för att bedöma njurarnas funktion jämfört med kreatinin. Framförallt hos personer med antingen mycket hög eller mycket låg muskelmassa.
Lågt värde:
Ett lågt eGFR (cystatin C) kan vara ett tecken på att njurarna inte fungerar optimalt. En naturlig minskning av njurfunktionen sker med stigande ålder. Bakomliggande sjukdomar kan orsaka en snabbare försämring av njurarna så som högt blodtryck och diabetes framförallt om obehandlade. Många läkemedel utsöndras från njurarna och behöver då dos justeras utifrån njurfunktionen för att undvika komplikationer.
Högt värde:
Ett högt eGFR (cystatin C) värde tyder normalt sett på en god njurfunktion, där njurarna filtrerar blodet effektivt och avlägsnar avfallsprodukter.
Urea
Urea bildas som en nedbrytningsprodukt av proteiner och aminosyror i kroppen, och det utsöndras huvudsakligen genom urinen via njurarna. Urea nivåerna mäts bland annat för att utvärdera njurfunktionen och för att bedöma hur effektivt njurarna eliminerar avfallsprodukter från kroppen samt för att utvärdera vätskebalansen.
Lågt värde:
Låga urea nivåer kan vara orsakat av lågt proteinintag, leversjukdom, vissa njursjukdomar samt hög urinproduktion som tex vid överdrivet vätskeintag eller sjukdomar som inverkar på urinproduktionen.
Högt värde:
Höga urea nivåer ses vid njurproblem som vid nedsatt glomerulär filtrering, där nedsatt njurfunktion leder till otillräcklig utsöndring av urea. Andra möjliga orsaker kan vara dehydrering (uttorkning), högt proteinintag, blödningar (tarmblödning), feber, skador eller långvarigt sängliggande kan också påverka urea-nivåerna i blodet. Höga nivåer kan orsakas av vissa mediciner som kan vara skadliga för njurarna.
