Nedstämdhet
1295 kr
Nedstämdhet är en känsla av sänkt humör och energibrist, ofta utlöst av specifika händelser eller livsförändringar. Även om det är normalt att ibland känna sig nedstämd, kan ihållande nedstämdhet tyda på en depression.
Tillfällig nedstämdhet kan hanteras genom egenvård, som att motionera regelbundet, äta balanserade måltider, sova väl och delta i njutbara aktiviteter. Socialt stöd från familj och vänner är också viktigt. Långvarig nedstämdhet kräver dock ofta professionell hjälp. Vårdgivare och psykoterapeuter kan erbjuda terapi och medicinering som behandling.
Inför ditt besök
- Du skall vara fastande, minst 8 timmar.
Vad testas i denna hälsokontroll?
Hemoglobin
Hemoglobin (Hb) är ett protein som finns i röda blodkroppar och är ansvarig för att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ för att dessa ska kunna utföra sina funktioner. Förändringar i hemoglobinhalten eller dess funktion kan påverka kroppens förmåga att leverera syre till cellerna och kan resultera i olika sjukdomar. Ett lågt hemoglobin-värde kan vara orsaken till anemi vilket ofta resulterar i trötthet.
Lågt värde:
Lågt hemoglobin kan tyda på anemi. Ett tillstånd som bland annat kan uppstå vid brist på järn i kosten eller nedsatt järnupptag men även vid låga nivåer av vitamin B12 och folsyra. Järnbristanemi är oftast vanligt förekommande hos kvinnor med rikliga menstruationsblödningar. Tillstånd som vissa kroniska sjukdomar, blödningar och mediciner kan orsaka ett lågt hemoglobin värde. I ovanliga fall kan blodbrist bero på vissa typer av blodcancer. Vid dessa tillstånd är det vanligt att flera olika blodcellstyper påverkas kraftigt samtidigt. Lågt hemoglobin kan resultera i symtom som trötthet, blekhet och andnöd.
Högt värde:
Ett högt hemoglobinvärde innebär att mängden hemoglobin i blodet överskrider det normala referensintervallet vilket kan förekomma vid kronisk rökning, uttorkning, sömnapné eller längre vistelse på hög höjd. Vissa lungsjukdomar kan orsaka höga hemoglobinvärden. Polycytemia Vera är en blodsjukdom som orsakar höga hemoglobin-nivåer.
Trombocyter
Trombocyter, även kända som blodplättar, spelar en avgörande roll i kroppens blodkoagulationssystem och är ansvariga för att stoppa blödning när det uppstår skada på blodkärlen. Att mäta antalet blodplättar i blodet genom att kontrollera trombocytantalet kan vara till hjälp för att diagnostisera flera olika sjukdomar. Trombocyter, eller blodplättar, har en livslängd på cirka 8 till 10 dagar i blodcirkulationen. Efter denna tid tas de upp och bryts ned av mjälten.
Lågt värde:
Låga trombocytvärden, kan öka risken för blödning och påverka blodkoagulationssystemet. Orsaker till detta kan vara benmärgenssjukdomar, autoimmuna sjukdomar som idiopatisk trombocytopen purpura (ITP) där immunsystemet attackerar och förstör trombocyter. Infektioner (allvarliga och kroniska), mjältsjukdomar (splenomegali), blödningar eller hemolytiska tillstånd samt vissa läkemedel. Brist på vitaminer och mineraler, som vitamin B12, folsyra eller järn, kan påverka trombocytproduktionen.
Högt värde:
Höga trombocytvärden kan vara icke symtom givande och upptäckas slumpmässigt vid rutinmässiga blodprov. Orsaken kan vara vissa benmärgssjukdomar, kroniska inflammatoriska processer, splenektomi vilket innebär avlägsnande av mjälten och kan leda till en ökning av trombocyter eftersom mjälten normalt hjälper till att reglera trombocytantalet.
Erytrocyter
Erytrocyter är röda blodkroppar, deras huvudsakliga uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ samt att transportera koldioxid tillbaka till lungorna för utandning. Erytrocyter har sin karakteristiska röda färg på grund av det järninnehållande hemoglobinproteinet som finns i deras cytoplasma.
Lågt värde:
Låga värden sen vid anemi en vanlig orsak till detta är brist på järn. Brist på vitaminer som B12 och folsyra kan också orsaka låga värden men även andra åkommor och tillstånd. Detta kan resultera i en rad symtom som tex trötthet, blekhet, andfåddhet med mera.
Högt värde:
Höga erytrocytvärden, kan indikera flera olika medicinska tillstånd. Några orsaker är exempelvis syrebrist eller lågt vätskeintag. Andra exempel på tillstånd kan vara Polycytemia vera en sällsynt typ av blodcancer som tillhör gruppen myeloproliferativa sjukdomar.
Hematokrit
Hematokrit är ett blodprov som mäter andelen röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet i förhållande till den totala mängden blod. Resultatet anges vanligtvis som en procentandel och kan vara användbart för att utvärdera blodvolymen och följa upp olika medicinska tillstånd.
Lågt värde:
En orsak till lågt hematokrit är anemi, vilket innebär att det finns för få röda blodkroppar eller att de innehåller för lite hemoglobin. Anemi kan orsakas av järnbrist, vitamin B12-brist eller folsyrabrist. Det finns en rad andra underliggande orsaker och sjukdomar som kan orsaka lågt hematokrit.
Högt värde:
Höga hematokritnivåer kan tyda på polycytemi, ett tillstånd där kroppen har en överproduktion av röda blodkroppar, vilket kan leda till ökad blodviskositet och öka risken för trombos (bildande av blodproppar) och andra hjärt- och kärlproblem på grund av den ökade viskositeten i blodet.
Leukocyter
Leukocyter är en typ av blodkroppar som kallas för vita blodkroppar. Dessa celler är en viktig del av kroppens immunsystem och spelar en avgörande roll i att försvara kroppen mot infektioner och sjukdomar. Leukocyter kan kretsa i blodet och färdas till vävnader där de kämpar mot bakterier, virus och andra främmande ämnen. När man testar leukocytvärdet i blodet, kontrollerar man antalet vita blodkroppar och kan avgöra om kroppen är i färd med att bekämpa en inflammation eller sjukdom. Det ger också information om något påverkar kroppens förmåga att producera vita blodkroppar, vilket kan innebära att immunförsvaret inte fungerar som det ska.
Lågt värde:
Låga leukocyt värden (leukopeni) kan öka risken för infektioner, eftersom det innebär att kroppens försvarssystem är nedsatt vilket kan leda till upprepade eller allvarliga infektioner. Låga antal leukocyter kan även vara orsakade av benmärgssjukdomar, leukemi, förstorad mjälte, B12 och folatbrist.
Högt värde:
Höga leukocytvärden, även kända som leukocytos ses oftast i samband med infektioner orsakat av bakterier och vissa virus. Det kan även tyda på olika medicinska tillstånd och är ofta en del av kroppens immunrespons på infektioner, inflammation eller andra hälsoproblem som vissa blodsjukdomar men ses även vid användning av vissa läkemedel, rökning, stress eller allergiska reaktioner.
Medelcellvolym
MCV står för Mean Corpuscular Volume, och det är en blodparameter som mäter den genomsnittliga volymen av röda blodkroppar och ger information om de röda blodkropparnas storlek.
Lågt värde:
Lågt MCV innebär att de röda blodkropparna är mindre än normalt. Detta kan förekomma vid järnbristanemi eller andra former av anemi som tex vid kronisk blödning. Thalassemi är en ärftlig blodsjukdom som påverkar produktionen av hemoglobin och kan leda till små röda blodkroppar och lågt MCV. Långvarig inflammation kan påverka produktionen av röda blodkroppar och bidra till ett lågt MCV.
Högt värde:
Högt MCV kan tyda på att de röda blodkropparna är större än normalt. Detta kan en rad olika orsaker som tex vissa vitaminbrister, såsom brist på vitamin B12 eller folsyra, leversjukdomar och kronisk alkoholkonsumtion.
Hemoglobinmassa
MCH står för Mean Corpuscular Hemoglobin, och det är en blodparameter som mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i varje enskild röd blodkropp. Hemoglobin är det järninnehållande proteinet som finns i röda blodkroppar och är ansvarigt för att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och för att bära koldioxid tillbaka till lungorna för att andas ut.
Lågt värde:
Lågt MCH kan vara ett tecken på järnbrist men kan även ses vid Thalassemi är en genetisk blodsjukdom som påverkar produktionen av hemoglobin och kan leda till lågt MCH.
Högt värde:
Högt MCH kan tyda på närvaron av vissa former av anemi, såsom megaloblastisk anemi, som kan orsakas av brist på vitamin B12 eller folsyra. Höga värden kan även ses vid kronisk alkoholkonsumtion och vissa leversjukdomar.
C-reaktivt protein (CRP)
C-reaktivt protein (CRP) är en markör för inflammation i kroppen och används ofta som en indikator på immunsystemets respons mot infektion, skada eller inflammation.
Lågt värde:
Låga nivåer av C-reaktivt protein i blodet är oftast normalt, men de kan också indikera låg eller avsaknad av inflammation i kroppen. Ett CRP-testresultat med låga värden tyder på att det inte finns någon pågående infektion, skada eller inflammation.
Högt värde:
Höga nivåer av C-reaktivt protein i blodet är tecken på inflammation och kan bero på olika hälsotillstånd. Infektioner, autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska tillstånd och vävnadsskador kan alla leda till ökade CRP-nivåer.
Kreatinin
Kreatinin är ett avfallsämne som bildas i musklerna och dess nivåer i blodet är en viktig parameter för att utvärdera njurfunktionen. Normalt sett filtreras kreatinin från blodet av njurarna och utsöndras sedan i urinen. Koncentrationen av kreatinin i blodet är därför ett sätt att mäta hur väl njurarna filtrerar och utsöndrar avfallsprodukter.
Lågt värde:
Låga nivåer av kreatinin är vanligtvis inte relaterade till hälsoproblem. Låga värden kan ses vid låg muskelmassa, under graviditet och hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln). Vissa leversjukdomar kan påverka produktionen av kreatinin och leda till låga nivåer. Låga nivåer anses vanligtvis vara en normal variation, så länge de inte åtföljs av andra tecken på en underliggande sjukdom.
Högt värde:
Höga kreatininnivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion som kan orsakas av olika tillstånd. Njursjukdom (kronisk eller akut), stopp i urinvägarna, vätskebrist så som lågt intag eller förlust genom kräkningar eller diarrer. Högt protein intag antigen via kosttillskott eller kött. Kan även orsakas av muskelskador och vissa läkemedel. Även hög muskelmassa kan öka kreatininnivåerna.
Natrium
Natrium är en elektrolyt som är avgörande för att reglera vattenbalansen i cellerna och för nerv- och muskelfunktionen. Dess koncentration påverkar även blodtrycket och är nödvändig för upprätthållande av syra-basbalansen. Mängden natrium kontrolleras genom hormonella system för att säkerställa optimal kroppsfunktion.
Lågt värde:
Lågt natrium i blodet, känt som hyponatremi, kan uppstå av olika skäl så som överskott av vätska, njur- eller leversjukdomar, hjärtsvikt eller vissa läkemedel. Vissa hormonella störningar, som binjureinsufficiens, kan påverka natriumbalansen.
Högt värde:
Ett förhöjt natriumvärde i blodet kallas hypernatremi kan uppstå av olika skäl och är oftast kopplad till en störning av vätskebalansen som vid otillräckligt vattenintag, nedsatt njurfunktion, förlust av kroppsvätska (t.ex. genom svettning, diarré eller kräkningar), eller höga salthalter i kosten samt hormonrubbning.
Kalium
Kalium är en elektrolyt (mineral) som finns i kroppen och är viktigt för att upprätthålla flera funktioner, särskilt för att reglera vätskebalansen, stödja normal nervfunktion, muskelkontraktion och hjärtfunktion.
Lågt värde:
Lågt kaliumvärde i blodet, känt som hypokalemi, kan uppstå av olika skäl som lågt intag genom kosten, förlust genom ökad urinering pga intag av vissa läkemedel eller vid långvariga kräkningar eller diarrer. Låga kaliumvärden (hypokalemi) kan uppstå som en bieffekt av att konsumera stora mängder lakrits. Hypokalemi kan ge muskelsvaghet, trötthet men vid uttalade låga nivåer leda till hjärtrytmstörningar.
Högt värde:
Högt kaliumvärde i blodet, känt som hyperkalemi, kan ses vid användning av vissa läkemedel så som vissa blodtrycksmediciner eller kalium innehållande läkemedel. Höga nivåer kan ses vid njursvikt men även vid obehandlad Addisonsjukdom, en störning i binjurarna. Otillräcklig insulinproduktion särskilt vid typ 1-diabetes kan påverka kroppens förmåga att transportera kalium in i cellerna och orsaka höga kaliumnivåer. Hyperkalemi kan ge symtom som muskelsvaghet, domningar, hjärtklappning men kan vid uttalade höga nivåer påverka hjärtfunktionen och leda till hjärtrytmstörningar.
Kalcium
Kalcium är en viktig mineral i kroppen, och det spelar en central roll i flera fysiologiska processer samt betydelse för ben- och tandhälsa, hjärtfunktion, muskelfunktion och nervsystemet. Det används för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som benskörhet, njurproblem, bisköldkörtelsjukdomar, cancer samt för att utvärdera näringsstatus.
Lågt värde:
Låga kalciumnivåer i blodet, även kallat hypokalcemi, kan vara förknippade med olika medicinska tillstånd och kan påverka kroppens funktioner. Till exempel kan låga kalciumnivåer (hypokalcemi) vara kopplade till underaktivitet i bisköldkörtlarna (hypoparatyreoidism), malabsorption (minskat upptag av näringsämnen från tarmen) eller njurproblem.
Högt värde:
Höga kalciumnivåer i blodet, även kallat hyperkalcemi, kan vara resultatet av hyperparatyreoidism (ett överskott av parathormon i bisköldkörteln), vissa cancersjukdomar, vissa mediciner eller överdrivet intag av kalcium eller vitamin D .
Albumin
Albumin är en typ av protein som fungerar som en transportör för olika ämnen i blodet. Det transporterar hormoner, fettsyror, läkemedel och andra ämnen från ett ställe i kroppen till ett annat. Den upprätthåller även det kolloidosmotiska trycket i blodet. Provtagning kan användas för att bedöma lever- och njurfunktion, samt patientens nutritionsstatus.
Lågt värde:
Låga albuminnivåer kan var tecken för många olika medicinska tillstånd, inklusive leversjukdom, malnutrition, njursjukdom och inflammation eller infektion.
Högt värde:
Höga albuminnivåer är mindre vanliga men kan vara förknippade med uttorkning tex efter en längre period med magsjuka och vid vissa andra sjukdomstillstånd.
Glukos
Glukosprovtagning är en medicinsk procedur som innebär att man mäter mängden glukos (socker) i blodet. Det utförs vanligtvis för att övervaka och diagnostisera olika typer av glukosrelaterade sjukdomar och tillstånd, särskilt diabetes mellitus. Glukos är kroppens huvudsakliga energikälla, och dess nivåer i blodet regleras noga av kroppen för att säkerställa en stabil ämnesomsättning.
Lågt värde:
Ett lågt glukosvärde i blodet, även känt som hypoglykemi, innebär att mängden socker (glukos) i blodet är under det normala intervallet. Låga glukos värden kan ses efter tex fysisk aktivitet, otillräcklig måltid, nedsatt glukosproduktion i lever, insulinom (tumör som producerar för mycket insulin), hypofys- och binjurebarkinsufficiens. Hypoglykemi kan även ses hos patienter med diabetes som behandlas med blodsockersänkande läkemedel.
Högt värde:
Höga blodsockervärden, även känt som hyperglykemi, innebär att mängden socker (glukos) i blodet är över det normala intervallet. Hyperglykemi är främst förknippad med diabetes, särskilt diabetes typ 1 och typ 2, men det kan också uppstå av andra orsaker som tex vid stress, sjukdomar och infektioner men även vid användning av vissa läkemedel.
Tyroideastimulerande hormon
TSH står för ”sköldkörtelstimulerande hormon.” Det är ett hormon som produceras och frisätts av hypofysen, en körtel i hjärnan. Funktionen av TSH är att stimulera sköldkörteln att producera och frisätta sköldkörtelhormoner (främst T3 och T4) som är avgörande för att reglera ämnesomsättningen i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika tillstånd och problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet. Lågt TSH kan vara ett tecken på ökad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner (T3 och T4) ett tillstånd som kallas hypertyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Högt värde:
Ett högt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet och är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion en så kallad hypotyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
T3 - Trijodotyronin
T3 är en förkortning för trijodtyronin, som är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Sköldkörtelhormonerna, inklusive T3, påverkar en mängd fysiologiska processer i kroppen, inklusive ämnesomsättningen. Obalanser i sköldkörtelhormonnivåerna, antingen i riktning mot överproduktion eller underproduktion, kan leda till olika sköldkörtelsjukdomar och relaterade hälsoproblem.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T3 (trijodtyronin) kan vara ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion (hypotyreos) och kan ha flera möjliga orsaker. T3-nivåerna sjunker ofta senare än T4 vid hypotyreos, eftersom kroppen kompenserar genom att omvandla T4 till T3. Låga T3-nivåer kan leda till symtom som trötthet, viktökning och förstoppning.
Högt värde:
Ett högt värde av T3 (trijodtyronin) är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion (hypertyreos). Vid denna sjukdom kan höga T3-nivåer ofta observeras tidigare än höga T4-nivåer. Höga T3-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom ökad ämnesomsättning, hjärtklappning och viktnedgång.
T4 fritt (Tyroxin)
T4, eller tyroxin, är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Det andra huvudsakliga sköldkörtelhormonet är T3 (trijodtyronin). Sköldkörtelhormonerna T4 och T3 är centrala för regleringen av ämnesomsättningen och påverkar en mängd olika fysiologiska processer i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T4 (tyroxin) är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypotyreos. Låga T4 nivåer kan orsakas av olika tillstånd som påverkar sköldkörtelns funktion, medicinering, autoimmuna sjukdomar, och andra faktorer som påverkar hormonproduktionen.
Under graviditet kan T4-nivåerna förändras, i den sista trimestern kan fria T4-nivåer vara något lägre utan att hypotyreos föreligger. Låga T4-nivåer kan resultera i symtom som trötthet, viktökning och depression.
Högt värde:
Ett högt värde av T4 (tyroxin) kan ha flera möjliga orsaker och är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypertyreos. Höga T4-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom hjärtklappning, viktnedgång, darrningar och värmeintolerans.
Alaninaminotransferas
ALAT (Alaninaminotransferas) är ett enzym som finns främst i leverceller. Liten mängd finns även i hjärtat, muskelvävnader och njurar. När leverceller skadas eller påverkas av sjukdom, frigörs ALAT i blodet, och mätningar av ALAT-nivåer används som en markör för leverhälsa och funktion.
Högt värde:
Ett högt ALAT-värde kan tyda på skada eller inflammation i levern men höga nivåer kan även orsakas av gallvägssjukdomar, muskelskador eller hjärtskada. Dessa tillstånd innefattar leversjukdom, toxisk-leverskada, virushepatit och gallvägssjukdom. Höga värden kan även ses vid intag av läkemedel, kosttillskott, blyförgiftning eller hög alkoholkonsumtion. Hos växande barn kan lätt förhöjda ALAT nivåer observeras. Höga ALAT värden kan observeras utan att levern är skadad och dessa tillstånd innefattar lungpropp, njursvikt och blodförgiftning.
Lågt värde:
Ett lågt ALAT-värde i blodet anses vanligtvis vara inom det normala intervallet och tyder normalt sett på att levern fungerar som den ska.
Vitamin B12
Vitamin B12, även känt som kobalamin, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en avgörande roll i flera viktiga funktioner i kroppen. Det är nödvändigt för att bibehålla friska nervceller och blodkroppar samt för att producera DNA. Naturliga källor till vitamin B12 inkluderar animaliska produkter som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter.
Lågt värde:
Lågt värde av vitamin B12 kan innebära brist på detta viktiga vitamin. Brist på vitamin B12 kan bero på flera faktorer, inklusive otillräckligt intag av B12 från kosten, malabsorption (svårighet att absorbera vitaminet från maten), eller andra sjukdomar och tillstånd som påverkar kroppens nivåer av kobalamin, såsom mag- och tarmsjukdomar eller långvarig diabetes med komplikationer. Brist kan även förekomma hos vegetarianer och veganer.
Högt värde:
Höga värden av vitamin B12 är vanligtvis inte lika vanliga som låga nivåer och kan förekomma vid olika sjukdomar och besvär. Några möjliga orsaker kan vara B12-tillskott i form av tabletter eller injektioner men kan även ses vid lever- eller njurproblem samt vissa blodsjukdomar.
Vitamin B9
Folat, också känt som folsyra eller vitamin B9, är ett vattenlösligt B-vitamin. Det är nödvändigt för flera viktiga funktioner i kroppen, inklusive syntesen av DNA, bildningen av röda blodkroppar, och normal cellulär funktion. Folat är särskilt viktigt under perioder med snabb celldelning och tillväxt, såsom under graviditet och barndom. Folsyra är särskilt viktig för gravida kvinnor eftersom brist på folsyra kan leda till fosterskador. Folat finns naturligt i en mängd livsmedel, inklusive gröna bladgrönsaker, citrusfrukter, bönor, nötter, frön och lever. Det är också ofta tillsatt till berikade livsmedel och kosttillskott.
Lågt värde:
Låga folatnivåer i blodet kan tyda på folatbrist. Det kan uppstå av olika skäl, inklusive otillräckligt intag av folatrika livsmedel, dålig absorption av folat från kosten, ökad användning av folat i kroppen, eller vissa medicinska tillstånd samt vissa läkemedel. Folatbrist kan leda till olika hälsoproblem, inklusive anemi och neurologiska problem.
Högt värde:
Höga folatnivåer i blodet är tecken på folatöverskott. Kan ses vid intag av höga doser folat tillskott utan medicinskt behov. Om B12 är lågt kan kroppen försöka kompensera genom att öka folatanvändningen, vilket kan ge höga folatnivåer i blodet.
