Klimakterietest
1590 kr
Denna hälsokontroll kan visa om dina hormonvärden indikerar att du kan vara på väg in i klimakteriet, men det ger inte en exakt diagnos. I blodprovet kontrolleras även blodstatus samt sköldkörtelvärden.
Klimakteriet är individuellt och ibland kan du behöva göra fler undersökningar samt ta hänsyn till symtom som är viktigt för en helhetsbedömning. Blodlab kan därför ej ställa en diagnos. Blodlabs läkare jämför dina värden med de som vanligtvis ses i klimakteriet för att ge dig en uppskattning, men hormonerna kan förändras mycket innan klimakteriet är ett faktum.
Inför ditt besök
- Testet kan tas dag 2-5 i menstruationscykeln.
- Om mens saknas, välj valfri dag för blodprovstagning.
- P-piller och hormon behandling påverkar resultatet. Avsluta aldrig din behandling utan att rådgöra med din läkare.
Dina blodprovresultat kommer bedömas i relation till referensintervallen. Vi kan inte tillhandahålla en helhetstolkning av dina provsvar utan tillgång till din anamnes, utan möjlighet att jämföra resultaten från olika provtagningar för att ge en mer omfattande bedömning, ställa en diagnos eller identifiera orsaker. För närmare bedömning av dina resultat kan du ta med provresultaten till din vårdgivare som även kan ta ställning till eventuell behandling.
Vad testas i denna hälsokontroll?
Östrogen
Östrogen är en grupp hormoner som inkluderar östradiol, östron, och östriol. Dessa produceras huvudsakligen i äggstockarna och i mindre mängder i binjurarna samt testiklarna hos män. Östrogen spelar en central roll i reproduktionssystemet och påverkar även skelett, hud, och kardiovaskulärt system. Vid laboratorietester mäts östrogen, vanligtvis östradiol, för att utvärdera reproduktiv hälsa hos kvinnor, övervaka hormonbehandlingar, eller diagnostisera problem som oregelbunden menstruation. Optimala nivåer varierar beroende på ålder och fasen i menstruationscykeln.
Lågt värde:
Lågt östrogen kan bero på klimakteriet hos kvinnor, där äggstockarna minskar produktionen av östrogen, det är även vanligt hos kvinnor som kirurgiskt avlägsnat äggstockarna. Låga östrogennivåer kan leda till oregelbunden menstruation, vaginal torrhet, urinvägsinfektioner, minskad libido, sömnproblem och benförlust. Kvinnor kan uppleva värmevallningar, humörsvängningar och får ökad risk för kardiovaskulära problem. Lågt östrogen kan leda till svårigheter att bli gravid.
Högt värde:
Höga östrogennivåer kan orsakas av hormonersättningsterapi som innehåller östrogen. Överdriven kroppsfett, särskilt i bukområdet, kan producera östrogen. Vissa medicinska tillstånd, som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), hormonproducerande tumörer kan också orsaka höga värden. Symtom kan vara ökad vikt, minskad sexlust, ömhet i brösten och humörsvängningar samt ökad risk för vissa cancersjukdomar, som bröst- och livmodercancer. Hos män kan förhöjda östrogennivåer indikera sjukdomar i testiklarna, en ökad omvandling av testosteron till östrogen vid fetma, eller leversskador.
FSH
FSH står för follikelstimulerande hormon. Ett hormon som produceras och frisätts av den främre delen av hypofysen, en körtel i hjärnan. FSH spelar en central roll i regleringen av reproduktionsfunktionen hos både män och kvinnor. FSH stimulerar tillväxten och mognaden av äggblåsor (folliklar) i äggstockarna hos kvinnor. FSH stimulerar även äggstockarna att producera östradiol, ett av de östrogena hormonerna. Östradiol är viktigt för att bibehålla en hälsosam menstruationscykel och förbereda livmodern för en eventuell graviditet. Hos män stimulerar FSH produktionen av spermier genom att påverka testiklarna. Det spelar en viktig roll i regleringen av spermatogenesen.
Lågt värde:
Lågt FSH-värde hos kvinnor kan indikera en minskad produktion av ägg. Det kan innebära att vår hypofys eller hypothalamus, som är delar av hjärnan, inte fungerar som de borde. Hög fysisk eller emotionell stress och undervikt kan orsaka sänkning i FSH-nivån. Låga FSH värden kan ses hos kvinna som är gravid. Hos män tyder ett lågt FSH-värde på att hypofysen eller hypotalamus inte fungerar som de ska och därmed påverkar testikelfunktionen. Hög emotionell stress och undervikt kan orsaka sänkning i FSH-nivån även hos män.
Högt värde:
Hos kvinnor kan höga FSH-nivåer ses vid menopaus och klimakteriet. Det kan också bero på att kvinnan har en låg äggreserv, vilket kan vara en orsak till fertilitetsproblem. Hos män kan höga FSH-nivåer tyda på testiklarna inte fungerar optimalt. Förhöjda värden kan ses vid sjukdomar som Turners syndrom samt Klinefelters syndrom och hypofystumörer som överproducerar FSH. Höga FSH-nivåer kan vara kopplade till infertilitet och nedsatt spermaproduktion.
(AMH) Anti-Müllerian Hormone
AMH är ett hormon producerat av äggstockarna och mäts i blodet för att bedöma kvinnans äggstocksreserv. Höga AMH-nivåer kan tyda på en större mängd äggblåsor och därmed en bättre äggstocksreserv, vilket är relevant för fertilitetsbedömningar. Låga nivåer kan indikera en minskad äggstocksreserv. AMH-test används ofta inom reproduktiv medicin för att prognostisera ägglossningssvar och vägleda fertilitetsbehandlingar som in vitrofertilisering (IVF). Det är ett användbart verktyg för att bedöma kvinnors fertilitetspotential.
Lågt värde:
Orsaker till lågt AMH kan vara normalt åldrande, där äggreserven naturligt minskar över tiden och kan ses efter menopaus men kan också bero på andra faktorer. Ett lågt AMH-värde kan innebära en minskad äggstocksreserv, vilket innebär att det finns färre äggblåsor tillgängliga för mognad i äggstockarna. Kvinnor med låga AMH-nivåer kan ha svårigheter att bli gravida naturligt och kan uppleva en accelererad minskning av fertiliteten med stigande ålder. Det är dock viktigt att komplettera AMH-resultat med andra fertilitetsmarkörer och att rådgöra med en fertilitetsexpert för en helhetsbedömning.
Högt värde:
Ett högt AMH-värde innebär vanligtvis en ökad äggstocksreserv, vilket betyder att det finns en större mängd äggblåsor i äggstockarna. Detta kan tyda på att en kvinna har god fertilitetspotential. Högt AMH kan ses vid polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), det kan därför vara svårt att bli gravid även om AMH-värdet är högt.
T4 fritt (Tyroxin)
T4, eller tyroxin, är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Det andra huvudsakliga sköldkörtelhormonet är T3 (trijodtyronin). Sköldkörtelhormonerna T4 och T3 är centrala för regleringen av ämnesomsättningen och påverkar en mängd olika fysiologiska processer i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T4 (tyroxin) är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypotyreos. Låga T4 nivåer kan orsakas av olika tillstånd som påverkar sköldkörtelns funktion, medicinering, autoimmuna sjukdomar, och andra faktorer som påverkar hormonproduktionen.
Under den sista trimestern av graviditeten har kroppen oftast lägre nivåer av tyroxin utan att hypotyreos föreligger. Låga T4-nivåer kan resultera i symtom som trötthet, viktökning och depression.
Högt värde:
Ett högt värde av T4 (tyroxin) kan ha flera möjliga orsaker och är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypertyreos. Höga T4-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom hjärtklappning, viktnedgång, darrningar och värmeintolerans.
Tyroideastimulerande hormon
TSH står för ”sköldkörtelstimulerande hormon.” Det är ett hormon som produceras och frisätts av hypofysen, en körtel i hjärnan. Funktionen av TSH är att stimulera sköldkörteln att producera och frisätta sköldkörtelhormoner (främst T3 och T4) som är avgörande för att reglera ämnesomsättningen i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika tillstånd och problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet. Lågt TSH kan vara ett tecken på ökad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner (T3 och T4) ett tillstånd som kallas hypertyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Högt värde:
Ett högt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet och är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion en så kallad hypotyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Hemoglobin
Hemoglobin (Hb) är ett protein som finns i röda blodkroppar och är ansvarig för att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ för att dessa ska kunna utföra sina funktioner. Förändringar i hemoglobinhalten eller dess funktion kan påverka kroppens förmåga att leverera syre till cellerna och kan resultera i olika sjukdomar. Ett lågt hemoglobin-värde kan vara orsaken till anemi vilket ofta resulterar i trötthet.
Lågt värde:
Lågt hemoglobin kan tyda på anemi. Ett tillstånd som bland annat kan uppstå vid brist på järn i kosten eller nedsatt järnupptag men även vid låga nivåer av vitamin B12 och folsyra. Järnbristanemi är oftast vanligt förekommande hos kvinnor med rikliga menstruationsblödningar. Tillstånd som vissa kroniska sjukdomar, blödningar och mediciner kan orsaka ett lågt hemoglobin värde. I ovanliga fall kan blodbrist bero på vissa typer av blodcancer. Vid dessa tillstånd är det vanligt att flera olika blodcellstyper påverkas kraftigt samtidigt. Lågt hemoglobin kan resultera i symtom som trötthet, blekhet och andnöd.
Högt värde:
Ett högt hemoglobinvärde innebär att mängden hemoglobin i blodet överskrider det normala referensintervallet vilket kan förekomma vid kronisk rökning, uttorkning, sömnapné eller längre vistelse på hög höjd. Vissa lungsjukdomar kan orsaka höga hemoglobinvärden. Polycytemia Vera är en blodsjukdom som orsakar höga hemoglobin-nivåer.
Trombocyter
Trombocyter, även kända som blodplättar, spelar en avgörande roll i kroppens blodkoagulationssystem och är ansvariga för att stoppa blödning när det uppstår skada på blodkärlen. Att mäta antalet blodplättar i blodet genom att kontrollera trombocytantalet kan vara till hjälp för att diagnostisera flera olika sjukdomar. Trombocyter, eller blodplättar, har en livslängd på cirka 8 till 10 dagar i blodcirkulationen. Efter denna tid tas de upp och bryts ned av mjälten.
Lågt värde:
Låga trombocytvärden, kan öka risken för blödning och påverka blodkoagulationssystemet. Orsaker till detta kan vara benmärgenssjukdomar, autoimmuna sjukdomar som idiopatisk trombocytopen purpura (ITP) där immunsystemet attackerar och förstör trombocyter. Infektioner (allvarliga och kroniska), mjältsjukdomar (splenomegali), blödningar eller hemolytiska tillstånd samt vissa läkemedel. Brist på vitaminer och mineraler, som vitamin B12, folsyra eller järn, kan påverka trombocytproduktionen.
Högt värde:
Höga trombocytvärden kan vara icke symtom givande och upptäckas slumpmässigt vid rutinmässiga blodprov. Orsaken kan vara vissa benmärgssjukdomar, kroniska inflammatoriska processer, splenektomi vilket innebär avlägsnande av mjälten och kan leda till en ökning av trombocyter eftersom mjälten normalt hjälper till att reglera trombocytantalet.
Erytrocyter
Erytrocyter är röda blodkroppar, deras huvudsakliga uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ samt att transportera koldioxid tillbaka till lungorna för utandning. Erytrocyter har sin karakteristiska röda färg på grund av det järninnehållande hemoglobinproteinet som finns i deras cytoplasma.
Lågt värde:
Låga värden sen vid anemi en vanlig orsak till detta är brist på järn. Brist på vitaminer som B12 och folsyra kan också orsaka låga värden men även andra åkommor och tillstånd. Detta kan resultera i en rad symtom som tex trötthet, blekhet, andfåddhet med mera.
Högt värde:
Höga erytrocytvärden, kan indikera flera olika medicinska tillstånd. Några orsaker är exempelvis syrebrist eller lågt vätskeintag. Andra exempel på tillstånd kan vara Polycytemia vera en sällsynt typ av blodcancer som tillhör gruppen myeloproliferativa sjukdomar.
Hematokrit
Hematokrit är ett blodprov som mäter andelen röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet i förhållande till den totala mängden blod. Resultatet anges vanligtvis som en procentandel och kan vara användbart för att utvärdera blodvolymen och följa upp olika medicinska tillstånd.
Lågt värde:
En orsak till lågt hematokrit är anemi, vilket innebär att det finns för få röda blodkroppar eller att de innehåller för lite hemoglobin. Anemi kan orsakas av järnbrist, vitamin B12-brist eller folsyrabrist. Det finns en rad andra underliggande orsaker och sjukdomar som kan orsaka lågt hematokrit.
Högt värde:
Höga hematokritnivåer kan tyda på polycytemi, ett tillstånd där kroppen har en överproduktion av röda blodkroppar, vilket kan leda till ökad blodviskositet och öka risken för trombos (bildande av blodproppar) och andra hjärt- och kärlproblem på grund av den ökade viskositeten i blodet.
Leukocyter
Leukocyter är en typ av blodkroppar som kallas för vita blodkroppar. Dessa celler är en viktig del av kroppens immunsystem och spelar en avgörande roll i att försvara kroppen mot infektioner och sjukdomar. Leukocyter kan kretsa i blodet och färdas till vävnader där de kämpar mot bakterier, virus och andra främmande ämnen. När man testar leukocytvärdet i blodet, kontrollerar man antalet vita blodkroppar och kan avgöra om kroppen är i färd med att bekämpa en inflammation eller sjukdom. Det ger också information om något påverkar kroppens förmåga att producera vita blodkroppar, vilket kan innebära att immunförsvaret inte fungerar som det ska.
Lågt värde:
Låga leukocyt värden (leukopeni) kan öka risken för infektioner, eftersom det innebär att kroppens försvarssystem är nedsatt vilket kan leda till upprepade eller allvarliga infektioner. Låga antal leukocyter kan även vara orsakade av benmärgssjukdomar, leukemi, förstorad mjälte, B12 och folatbrist.
Högt värde:
Höga leukocytvärden, även kända som leukocytos ses oftast i samband med infektioner orsakat av bakterier och vissa virus. Det kan även tyda på olika medicinska tillstånd och är ofta en del av kroppens immunrespons på infektioner, inflammation eller andra hälsoproblem som vissa blodsjukdomar men ses även vid användning av vissa läkemedel, rökning, stress eller allergiska reaktioner.
Medelcellvolym
MCV står för Mean Corpuscular Volume, och det är en blodparameter som mäter den genomsnittliga volymen av röda blodkroppar och ger information om de röda blodkropparnas storlek.
Lågt värde:
Lågt MCV innebär att de röda blodkropparna är mindre än normalt. Detta kan förekomma vid järnbristanemi eller andra former av anemi som tex vid kronisk blödning. Thalassemi är en ärftlig blodsjukdom som påverkar produktionen av hemoglobin och kan leda till små röda blodkroppar och lågt MCV. Långvarig inflammation kan påverka produktionen av röda blodkroppar och bidra till ett lågt MCV.
Högt värde:
Högt MCV kan tyda på att de röda blodkropparna är större än normalt. Detta kan en rad olika orsaker som tex vissa vitaminbrister, såsom brist på vitamin B12 eller folsyra, leversjukdomar och kronisk alkoholkonsumtion.
Hemoglobinmassa
MCH står för Mean Corpuscular Hemoglobin, och det är en blodparameter som mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i varje enskild röd blodkropp. Hemoglobin är det järninnehållande proteinet som finns i röda blodkroppar och är ansvarigt för att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och för att bära koldioxid tillbaka till lungorna för att andas ut.
Lågt värde:
Lågt MCH kan vara ett tecken på järnbrist men kan även ses vid Thalassemi är en genetisk blodsjukdom som påverkar produktionen av hemoglobin och kan leda till lågt MCH.
Högt värde:
Högt MCH kan tyda på närvaron av vissa former av anemi, såsom megaloblastisk anemi, som kan orsakas av brist på vitamin B12 eller folsyra. Höga värden kan även ses vid kronisk alkoholkonsumtion och vissa leversjukdomar.
