Klimakterietest
1590 kr
Denna hälsokontroll kan visa om dina hormonvärden indikerar att du kan vara på väg in i klimakteriet, men det ger inte en exakt diagnos. I blodprovet kontrolleras även blodstatus samt sköldkörtelvärden.
Klimakteriet är individuellt och ibland kan du behöva göra fler undersökningar samt ta hänsyn till symtom som är viktigt för en helhetsbedömning. Blodlab kan därför ej ställa en diagnos. Blodlabs läkare jämför dina värden med de som vanligtvis ses i klimakteriet för att ge dig en uppskattning, men hormonerna kan förändras mycket innan klimakteriet är ett faktum.
Inför ditt besök
- Testet kan tas dag 2-5 i menstruationscykeln.
- Om mens saknas, välj valfri dag för blodprovstagning.
- P-piller och hormon behandling påverkar resultatet. Avsluta aldrig din behandling utan att rådgöra med din läkare.
Dina blodprovresultat kommer bedömas i relation till referensintervallen. Vi kan inte tillhandahålla en helhetstolkning av dina provsvar utan tillgång till din anamnes, utan möjlighet att jämföra resultaten från olika provtagningar för att ge en mer omfattande bedömning, ställa en diagnos eller identifiera orsaker. För närmare bedömning av dina resultat kan du ta med provresultaten till din vårdgivare som även kan ta ställning till eventuell behandling.
Vad testas i denna hälsokontroll?
Östrogen
Östrogen är en grupp hormoner som inkluderar östradiol, östron, och östriol. Dessa produceras huvudsakligen i äggstockarna och i mindre mängder i binjurarna samt testiklarna hos män. Östrogen spelar en central roll i reproduktionssystemet och påverkar även skelett, hud, och kardiovaskulärt system. Vid laboratorietester mäts östrogen, vanligtvis östradiol, för att utvärdera reproduktiv hälsa hos kvinnor, övervaka hormonbehandlingar, eller diagnostisera problem som oregelbunden menstruation. Optimala nivåer varierar beroende på ålder och fasen i menstruationscykeln.
Lågt värde:
Lågt östrogen kan bero på klimakteriet hos kvinnor, där äggstockarna minskar produktionen av östrogen, det är även vanligt hos kvinnor som kirurgiskt avlägsnat äggstockarna. Låga östrogennivåer kan leda till oregelbunden menstruation, vaginal torrhet, urinvägsinfektioner, minskad libido, sömnproblem och benförlust. Kvinnor kan uppleva värmevallningar, humörsvängningar och får ökad risk för kardiovaskulära problem. Lågt östrogen kan leda till svårigheter att bli gravid.
Högt värde:
Höga östrogennivåer kan orsakas av hormonersättningsterapi som innehåller östrogen. Överdriven kroppsfett, särskilt i bukområdet, kan producera östrogen. Vissa medicinska tillstånd, som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), hormonproducerande tumörer kan också orsaka höga värden. Symtom kan vara ökad vikt, minskad sexlust, ömhet i brösten och humörsvängningar samt ökad risk för vissa cancersjukdomar, som bröst- och livmodercancer. Hos män kan förhöjda östrogennivåer indikera sjukdomar i testiklarna, en ökad omvandling av testosteron till östrogen vid fetma, eller leversskador.
FSH
FSH står för follikelstimulerande hormon. Ett hormon som produceras och frisätts av den främre delen av hypofysen, en körtel i hjärnan. FSH spelar en central roll i regleringen av reproduktionsfunktionen hos både män och kvinnor. FSH stimulerar tillväxten och mognaden av äggblåsor (folliklar) i äggstockarna hos kvinnor. FSH stimulerar även äggstockarna att producera östradiol, ett av de östrogena hormonerna. Östradiol är viktigt för att bibehålla en hälsosam menstruationscykel och förbereda livmodern för en eventuell graviditet. Hos män stimulerar FSH produktionen av spermier genom att påverka testiklarna. Det spelar en viktig roll i regleringen av spermatogenesen.
Lågt värde:
Lågt FSH-värde hos kvinnor kan indikera en minskad produktion av ägg. Det kan innebära att vår hypofys eller hypothalamus, som är delar av hjärnan, inte fungerar som de borde. Hög fysisk eller emotionell stress och undervikt kan orsaka sänkning i FSH-nivån. Låga FSH värden kan ses hos kvinna som är gravid. Hos män tyder ett lågt FSH-värde på att hypofysen eller hypotalamus inte fungerar som de ska och därmed påverkar testikelfunktionen. Hög emotionell stress och undervikt kan orsaka sänkning i FSH-nivån även hos män.
Högt värde:
Hos kvinnor kan höga FSH-nivåer ses vid menopaus och klimakteriet. Det kan också bero på att kvinnan har en låg äggreserv, vilket kan vara en orsak till fertilitetsproblem. Hos män kan höga FSH-nivåer tyda på testiklarna inte fungerar optimalt. Förhöjda värden kan ses vid sjukdomar som Turners syndrom samt Klinefelters syndrom och hypofystumörer som överproducerar FSH. Höga FSH-nivåer kan vara kopplade till infertilitet och nedsatt spermaproduktion.
(AMH) Anti-Müllerian Hormone
AMH är ett hormon producerat av äggstockarna och mäts i blodet för att bedöma kvinnans äggstocksreserv. Höga AMH-nivåer kan tyda på en större mängd äggblåsor och därmed en bättre äggstocksreserv, vilket är relevant för fertilitetsbedömningar. Låga nivåer kan indikera en minskad äggstocksreserv. AMH-test används ofta inom reproduktiv medicin för att prognostisera ägglossningssvar och vägleda fertilitetsbehandlingar som in vitrofertilisering (IVF). Det är ett användbart verktyg för att bedöma kvinnors fertilitetspotential.
Lågt värde:
Orsaker till lågt AMH kan vara normalt åldrande, där äggreserven naturligt minskar över tiden och kan ses efter menopaus men kan också bero på andra faktorer. Ett lågt AMH-värde kan innebära en minskad äggstocksreserv, vilket innebär att det finns färre äggblåsor tillgängliga för mognad i äggstockarna. Kvinnor med låga AMH-nivåer kan ha svårigheter att bli gravida naturligt och kan uppleva en accelererad minskning av fertiliteten med stigande ålder. Det är dock viktigt att komplettera AMH-resultat med andra fertilitetsmarkörer och att rådgöra med en fertilitetsexpert för en helhetsbedömning.
Högt värde:
Ett högt AMH-värde innebär vanligtvis en ökad äggstocksreserv, vilket betyder att det finns en större mängd äggblåsor i äggstockarna. Detta kan tyda på att en kvinna har god fertilitetspotential. Högt AMH kan ses vid polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), det kan därför vara svårt att bli gravid även om AMH-värdet är högt.
T4 fritt (Tyroxin)
T4, eller tyroxin, är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Det andra huvudsakliga sköldkörtelhormonet är T3 (trijodtyronin). Sköldkörtelhormonerna T4 och T3 är centrala för regleringen av ämnesomsättningen och påverkar en mängd olika fysiologiska processer i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T4 (tyroxin) är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypotyreos. Låga T4 nivåer kan orsakas av olika tillstånd som påverkar sköldkörtelns funktion, medicinering, autoimmuna sjukdomar, och andra faktorer som påverkar hormonproduktionen.
Under graviditet kan T4-nivåerna förändras, i den sista trimestern kan fria T4-nivåer vara något lägre utan att hypotyreos föreligger. Låga T4-nivåer kan resultera i symtom som trötthet, viktökning och depression.
Högt värde:
Ett högt värde av T4 (tyroxin) kan ha flera möjliga orsaker och är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypertyreos. Höga T4-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom hjärtklappning, viktnedgång, darrningar och värmeintolerans.
Tyroideastimulerande hormon
TSH står för ”sköldkörtelstimulerande hormon.” Det är ett hormon som produceras och frisätts av hypofysen, en körtel i hjärnan. Funktionen av TSH är att stimulera sköldkörteln att producera och frisätta sköldkörtelhormoner (främst T3 och T4) som är avgörande för att reglera ämnesomsättningen i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika tillstånd och problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet. Lågt TSH kan vara ett tecken på ökad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner (T3 och T4) ett tillstånd som kallas hypertyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Högt värde:
Ett högt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet och är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion en så kallad hypotyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Hemoglobin
Hemoglobin (Hb) är ett protein som finns i de röda blodkropparna och har till uppgift att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ. Om hemoglobinvärdet är för lågt eller för högt kan kroppens syretillförsel påverkas, vilket kan leda till olika symtom och sjukdomstillstånd. Ett lågt hemoglobinvärde är ett tecken på blodbrist (anemi) och kan ofta ge trötthet.
Lågt värde:
Lågt hemoglobin tyder oftast på anemi. Detta kan orsakas av järnbrist, nedsatt järnupptag eller brist på vitamin B12 eller folsyra. Järnbristanemi är vanlig hos kvinnor med rikliga menstruationer. Även kroniska sjukdomar, blödningar och vissa läkemedel kan leda till lågt hemoglobin. I mer ovanliga fall kan blodbrist bero på blodsjukdomar, där ofta flera typer av blodceller påverkas samtidigt. Vanliga symtom är trötthet, blekhet och andfåddhet.
Högt värde:
Ett högt hemoglobinvärde innebär att mängden hemoglobin i blodet är högre än normalt. Detta kan ses vid uttorkning, kronisk rökning, sömnapné eller vid vistelse på hög höjd. Vissa lungsjukdomar kan också leda till förhöjt hemoglobin. En ovanligare orsak är polycytemia vera, en blodsjukdom som leder till ökad produktion av röda blodkroppar..
Trombocyter / blodplättar
Trombocyter, eller blodplättar, hjälper blodet att levra sig och stoppa blödning vid skada på blodkärlen. De lever i blodet i cirka 8–10 dagar innan de bryts ned av mjälten.
Lågt värde:
Lågt trombocytantal kan öka risken för blödningar. Orsaker kan vara sjukdomar i benmärgen, autoimmuna sjukdomar (t.ex. ITP), infektioner, sjukdom i mjälten, blödningar, vissa läkemedel eller brist på vitamin B12, folat eller järn.
Högt värde:
Högt trombocytantal ger oftast inga symtom och upptäcks vid rutinprov. Orsaker kan vara vissa benmärgssjukdomar, kroniska inflammationer eller borttagen mjälte (splenektomi)..
Erytrocyter
Erytrocyter är röda blodkroppar vars huvudsakliga uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ samt att föra tillbaka koldioxid till lungorna för utandning. De har sin karakteristiska röda färg tack vare hemoglobin, ett järninnehållande protein som finns i cellerna.
Lågt värde:
Låga erytrocytvärden ses vid anemi (blodbrist). En vanlig orsak är järnbrist, men brist på vitamin B12 eller folsyra kan också leda till låga värden. Även andra sjukdomar och tillstånd kan påverka antalet röda blodkroppar. Låga erytrocytvärden kan ge symtom som trötthet, blekhet, andfåddhet och nedsatt ork.
Högt värde:
Förhöjda erytrocytvärden kan förekomma vid tillstånd som leder till syrebrist, till exempel vid lungsjukdom, vistelse på hög höjd eller rökning. Höga värden kan också ses vid uttorkning, då blodet blir mer koncentrerat. I mer ovanliga fall kan höga erytrocytvärden bero på polycytemia vera, en sällsynt blodsjukdom som innebär ökad produktion av röda blodkroppar..
Hematokrit
Hematokrit är ett blodprov som mäter andelen röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet i förhållande till den totala mängden blod. Resultatet anges vanligtvis som en procentandel och kan vara användbart för att utvärdera blodvolymen och följa upp olika medicinska tillstånd.
Lågt värde:
En orsak till lågt hematokrit är anemi, vilket innebär att det finns för få röda blodkroppar eller att de innehåller för lite hemoglobin. Anemi kan orsakas av järnbrist, vitamin B12-brist eller folsyrabrist. Det finns en rad andra underliggande orsaker och sjukdomar som kan orsaka lågt hematokrit.
Högt värde:
Höga hematokritnivåer kan tyda på polycytemi, ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar. Detta kan leda till ökad blodviskositet och därmed ökad risk för trombos och andra hjärt- och kärlproblem. Förhöjt hematokrit kan även ses vid uttorkning, då blodet blir mer koncentrerat..
Leukocyter / vita blodkroppar
Leukocyter är vita blodkroppar som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och skyddar mot sjukdomar. De cirkulerar i blodet och kan ta sig till vävnader där de bekämpar bakterier, virus och andra främmande ämnen. Ett leukocytprov mäter antalet vita blodkroppar i blodet och kan ge information om kroppens immunförsvar fungerar som det ska.
Lågt värde:
Lågt antal vita blodkroppar (leukopeni) kan innebära att immunförsvaret är nedsatt, vilket ökar risken för infektioner. Orsaker kan vara vissa sjukdomar i benmärgen, blodsjukdomar som leukemi, förstorad mjälte, eller brist på viktiga vitaminer som B12 och folat.
Högt värde:
Högt antal vita blodkroppar ses ofta vid infektioner, inflammation, allergiska reaktioner eller stress. Det kan också förekomma vid vissa blodsjukdomar eller som en reaktion på läkemedel eller rökning..
Medelcellvolym
MCV (Mean Corpuscular Volume) är ett blodprov som mäter den genomsnittliga volymen hos de röda blodkropparna. MCV ger information om storleken på erytrocyterna och används tillsammans med andra blodvärden för att utreda anemi och andra blodsjukdomar.
Lågt värde:
Ett lågt MCV innebär att de röda blodkropparna är mindre än normalt (mikrocytos). Vanliga orsaker är järnbristanemi, kroniska blödningar, samt ärftliga blodsjukdomar som thalassemi. Långvarig inflammation kan också bidra till lågt MCV genom att påverka produktionen av röda blodkroppar.
Högt värde:
Ett högt MCV innebär att de röda blodkropparna är större än normalt (makrocytos). Vanliga orsaker inkluderar brist på vitamin B12 eller folat, leversjukdom, långvarig alkoholkonsumtion, samt vissa läkemedel som påverkar benmärgen..
(Mean Corpuscular Hemoglobin)
MCH mäter den genomsnittliga mängden hemoglobin i varje röd blodkropp. Hemoglobin är det protein som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och koldioxid tillbaka till lungorna.
Lågt värde:
Lågt MCH kan tyda på att de röda blodkropparna innehåller mindre hemoglobin än normalt, vilket ofta ses vid järnbrist eller vissa ärftliga blodsjukdomar som thalassemi. Detta kan leda till trötthet, blekhet och svaghet.
Högt värde:
Högt värde:
Högt MCH innebär att de röda blodkropparna i genomsnitt innehåller mer hemoglobin än normalt. Detta ses oftast vid megaloblastisk anemi, som kan bero på brist på vitamin B12 eller folat. Lätta ökningar kan även förekomma vid vissa leversjukdomar eller vid långvarig alkoholkonsumtion, ofta som ett resultat av förstorade röda blodkroppar..
