
Hälsokontroll Senior
1420 kr
Detta test är för dig som är äldre och önskar kolla dina blodvärden och hitta eventuella avvikande värden. Nedan finner du några skäl till varför det är av värde att genomgå dessa blodprov.
Övervakning av befintliga tillstånd, såsom diabetes, hyperlipidemi. Bedömning av organfunktion, lever- och njurfunktion kan exempelvis delvis utvärderas genom specifika blodprover. Detta är särskilt relevant för seniorer, eftersom organens funktion kan förändras med åldern. I hälsokontrollen ingår även kontroll av bland annat vitamin D.
Inför ditt besök
- Undvik höga biotintillskott (vitamin B7) före testet.
- Undvik att ta sköldkörtelmedicinen före provtagningen.
- Testet bör tas före klockan 10 på morgonen.
- Fasta minst 10 timmar innan provtagning
OBS!
Vid varje provtagningsögonblick kommer du att få dina värden i förhållande till det specifika referensintervallet för varje blodmarkör följt av en kort läkarkommentar. BlodLab kan tyvärr inte erbjuda en heltäckande tolkning, diagnostisera eventuella tillstånd eller förklara underliggande orsaker. Vår tjänst inkluderar inte rådgivning, läkarkonsultationer eller behandlingar. BlodLab erbjuder endast hälsokontroller i förebyggande syfte för att du ska få insikt i din hälsa genom blodanalys och kan inte ge ett definitivt svar på om du är frisk eller har någon sjukdom. Du har tillgång till dina provresultat online och kan ta med dessa till din vårdgivare.
Det är viktigt att du söker fysisk vård om du får en rekommendation av våra läkare att uppsöka sjukvård för vidare utredning. Om du upplever symtom eller känner dig sjuk bör du besöka en läkare. Detta bör du göra oberoende av resultat eller kommentarer från prover tagna via BlodLab.
Vad testas i denna hälsokontroll?
Apolipoprotein A1
Apolipoprotein A1, vanligtvis förkortat som ApoA1, är ett viktigt protein som återfinns på högdensitetslipoproteiner (HDL), även känt som ”bra” kolesterol. ApoA1 spelar en central roll i transporten av kolesterol i kroppen genom att vara en huvudkomponent i HDL-partiklarna. HDL-partiklarna, med ApoA1 på ytan, fungerar genom att samla in överflödigt kolesterol från kroppens vävnader och transportera det tillbaka till levern. I levern kan överskottskolesterol omvandlas och utsöndras från kroppen. Denna process är en viktig del av kolesterolmetabolismen och hjälper till att minska risken för att kolesterol deponeras i blodkärl och bildar åderförkalkning.
Lågt värde:
Låga nivåer av apolipoprotein A1 (ApoA1) är oftast associerade med en mindre gynnsam kolesterolprofil och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Högt värde:
Höga nivåer av apolipoprotein A1 (ApoA1) är vanligtvis fördelaktiga för hjärt-kärlhälsan och betyder en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Apolipoprotein B
Apolipoprotein B (ApoB) är ett protein som finns på lipoproteiner, de partiklar som transporterar kolesterol och andra lipider (fetter) i blodet. ApoB finns huvudsakligen på två typer av lipoproteiner: very low-density lipoproteins (VLDL) och low-density lipoproteins (LDL), som ofta kallas ”dåligt” kolesterol. ApoB har en central roll i kolesterolmetabolismen genom att vara involverat i transporten av kolesterol från levern till kroppens vävnader.
Lågt värde:
Låga nivåer av ”dåligt” kolesterol, inklusive låga nivåer av ApoB, anses vara gynnsamma för hjärt-kärlhälsan. Låga nivåer av apolipoprotein B (ApoB) kan innebära en mindre mängd av lipoproteiner som normalt bär kolesterol och andra lipider i blodet. Låga värden är oftast ofarliga, men kan ibland vara förknippade med andra sjukdomar.
Högt värde:
Ett högt ApoB-nivå är vanligtvis förknippat med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Höga nivåer av LDL-kolesterol och ApoB kan öka risken för att kolesterol ansamlas i blodkärlen och bidrar därmed till åderförkalkning. Höga nivåer av apolipoprotein B kan även utvecklas på grund av andra underliggande sjukdomar samt ohälsosam livsstil.
ApoB/ApoA1-kvot
ApoB/ApoA1-kvoten är förhållandet mellan två olika proteiner i blodet, apolipoprotein B (ApoB) och apolipoprotein A1 (ApoA1). Denna kvot används som en markör för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar. ApoB finns på lipoproteiner som transporterar kolesterol från levern till vävnaderna, medan ApoA1 finns på lipoproteiner som transporterar kolesterol från vävnaderna till levern för bortskaffande.
Lågt värde:
En låg ApoB/ApoA1-kvot innebär vanligtvis en lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar. Generellt sett anses en lägre kvot vara fördelaktig eftersom det indikerar att det finns mer ”skyddande” ApoA1 i förhållande till den ”riskfyllda” ApoB.
Högt värde:
En hög ApoB/ApoA1-kvot innebär vanligtvis en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. En hög ApoB/ApoA1-kvot tyder på att det finns en relativ övervikt av ”riskfyllda” ApoB i förhållande till ”skyddande” ApoA1. Andra underliggande sjukdomar och användning av vissa läkemedel kan ge höga värden.
HDL-kolesterol
HDL står för högdensitetslipoprotein och HDL-kolesterol är en typ av kolesterol som transporteras i blodet av HDL-partiklar. HDL anses ofta som ”bra” kolesterol eftersom dess huvudfunktion är att transportera överskottskolesterol från kroppens vävnader till levern för bortskaffande. Denna process minskar risken för att kolesterol ansamlas i blodkärlen och hjälper till att förhindra åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.
Lågt värde:
Låga nivåer av HDL-kolesterol kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Låga värden kan vara ärftligt men även orsakas av inflammatoriska processer, särskilt vid virushepatit.
Högt värde:
Höga nivåer av HDL-kolesterol betraktas ofta som gynnsamma för hjärt-kärlhälsan. HDL-kolesterol anses vara ”bra” kolesterol, och höga nivåer kan vara fördelaktiga för att minska risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. Höga värden kan bero på ärftliga faktorer, påverkan av östrogen eller hög nivå av fysisk aktivitet. Även alkoholkonsumtion kan bidra till att öka HDL-kolesterol.
LDL-kolesterol
LDL-kolesterol (lågdensitetslipoprotein) är ett slags lipoprotein som ansvarar för att transportera kolesterol genom blodet. LDL-kolesterol är ofta kallat ”dåligt” kolesterol eftersom höga nivåer av LDL är kopplade till en ökad risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. LDL-partiklar transporterar kolesterol från levern till kroppens vävnader och organ, där det används för att bygga celler och utföra andra viktiga funktioner. Problemet uppstår när det finns för mycket LDL-kolesterol i blodet. Överskottskolesterol kan deponeras i väggarna av blodkärlen, vilket med tiden kan leda till bildandet av plack. Plack kan begränsa blodflödet och i värsta fall orsaka blodproppar, vilket kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.
Lågt värde:
Låga nivåer av LDL-kolesterol (lågdensitetslipoprotein) kan vara fördelaktiga för vissa människor, särskilt om de uppnås genom en hälsosam livsstil och inte som ett resultat av underliggande hälsoproblem.
Högt värde:
Höga nivåer av LDL-kolesterol kan öka risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.
Total kolesterol
Totalt kolesterolmätningar används för att ge en övergripande bedömning av kolesterolnivåerna i blodet. Att ha för höga nivåer av totalt kolesterol, särskilt om det är på grund av höga nivåer av LDL-kolesterol, kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Därför är det ofta viktigt att utvärdera förhållandet mellan LDL-kolesterol och HDL-kolesterol, samt totalt kolesterol.
Lågt värde:
Låga nivåer av totalt kolesterol är vanligtvis mindre vanliga och kan vara orsakade av olika faktorer som undernäring, svårigheter att absorbera näringsämnen från kosten men kan även ses vid leversjukdomar och vissa genetiska sjukdomar.
Högt värde:
Höga nivåer av totalt kolesterol indikerar att mängden kolesterol i blodet är förhöjd. Högt totalt kolesterol, särskilt om det är huvudsakligen på grund av höga nivåer av LDL-kolesterol, är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.
Triglycerider
Triglycerider är en form av fett (lipid) som finns i blodet. När du äter, omvandlas de kalorier som inte omedelbart används av kroppen till triglycerider och lagras i fettceller. Senare, när kroppen behöver extra energi mellan måltider, frigörs triglycerider från fettcellerna för att användas som bränsle. Förhöjda nivåer av triglycerider i blodet kan vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.
Lågt värde:
Låga nivåer av triglycerider i blodet är normalt sett inte lika vanligt som höga nivåer och betraktas ofta som mindre oroande än höga nivåer. De flesta som tränar regelbundet och har en hälsosam kost uppvisar låga triglyceridnivåer. Låga nivåer kan vara förknippade med olika faktorer som undernäring, nedsatt upptag av näringsämnen från tarmen men kan även ses vid överaktiv sköldkörtel, genetiska sjukdomar samt vid användning av vissa blodfettsänkande läkemedel.
Högt värde:
Höga nivåer av triglycerider kan vara kopplade till fetma, metabolt syndrom, diabetes och andra hälsotillstånd. Ofta är höga triglyceridnivåer relaterat till ohälsosam kost (högt intag av socker, alkohol och mättade fetter). Höga nivåer av triglycerider i blodet kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Non-HDL – kolesterol
Non-HDL-kolesterol är en mätning som omfattar allt det ”dåliga” kolesterolet i blodet. Till skillnad från LDL-kolesterol (low-density lipoprotein), som ofta kallas för "dåligt " kolesterol på grund av dess förmåga att bidra till plack uppbyggnad i artärerna, inkluderar non-HDL-kolesterol, flera olika typer av lipoproteiner som kan vara skadliga för hjärthälsan. Dessa inkluderar inte bara LDL, utan även VLDL (very low-density lipoprotein), IDL (intermediate-density lipoprotein) och lipoprotein(a). Non-HDL-kolesterol ger en bättre bild på risken för hjärtsjukdomar än enbart LDL-kolesterol. Detta beror på att det tar hänsyn till alla former av "dåligt " kolesterol som kan bidra till åderförkalkning och därmed ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
Högt värde:
Ett högt non-HDL-värde innebär en ökad mängd av de ”dåliga” kolesterol typerna i blodet, vilket ökar risken för åderförkalkning och därmed relaterade hjärt-kärlsjukdomar. Detta anses vara ogynnsamt för hjärthälsan.
Lågt värde:
Ett lågt non-HDL-värde innebär en lägre mängd av de ”dåliga” kolesterol typerna i blodet, vilket är gynnsamt för hjärthälsan eftersom det minskar risken för åderförkalkning och därmed relaterade hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Onormalt låga värden kan ibland orsakas av underliggande medicinska tillstånd, såsom näringsbrist, leverproblem eller överaktiv sköldkörtel, vilka kan påverka kroppens förmåga att producera och omsätta fetter.
T4 fritt (Tyroxin)
T4, eller tyroxin, är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Det andra huvudsakliga sköldkörtelhormonet är T3 (trijodtyronin). Sköldkörtelhormonerna T4 och T3 är centrala för regleringen av ämnesomsättningen och påverkar en mängd olika fysiologiska processer i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T4 (tyroxin) är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypotyreos. Låga T4 nivåer kan orsakas av olika tillstånd som påverkar sköldkörtelns funktion, medicinering, autoimmuna sjukdomar, och andra faktorer som påverkar hormonproduktionen.
Under graviditet kan T4-nivåerna förändras, i den sista trimestern kan fria T4-nivåer vara något lägre utan att hypotyreos föreligger. Låga T4-nivåer kan resultera i symtom som trötthet, viktökning och depression.
Högt värde:
Ett högt värde av T4 (tyroxin) kan ha flera möjliga orsaker och är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypertyreos. Höga T4-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom hjärtklappning, viktnedgång, darrningar och värmeintolerans.
T3 - Trijodotyronin
T3 är en förkortning för trijodtyronin, som är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Sköldkörtelhormonerna, inklusive T3, påverkar en mängd fysiologiska processer i kroppen, inklusive ämnesomsättningen. Obalanser i sköldkörtelhormonnivåerna, antingen i riktning mot överproduktion eller underproduktion, kan leda till olika sköldkörtelsjukdomar och relaterade hälsoproblem.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T3 (trijodtyronin) kan vara ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion (hypotyreos) och kan ha flera möjliga orsaker. T3-nivåerna sjunker ofta senare än T4 vid hypotyreos, eftersom kroppen kompenserar genom att omvandla T4 till T3. Låga T3-nivåer kan leda till symtom som trötthet, viktökning och förstoppning.
Högt värde:
Ett högt värde av T3 (trijodtyronin) är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion (hypertyreos). Vid denna sjukdom kan höga T3-nivåer ofta observeras tidigare än höga T4-nivåer. Höga T3-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom ökad ämnesomsättning, hjärtklappning och viktnedgång.
Tyroideastimulerande hormon
TSH står för ”sköldkörtelstimulerande hormon.” Det är ett hormon som produceras och frisätts av hypofysen, en körtel i hjärnan. Funktionen av TSH är att stimulera sköldkörteln att producera och frisätta sköldkörtelhormoner (främst T3 och T4) som är avgörande för att reglera ämnesomsättningen i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika tillstånd och problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet. Lågt TSH kan vara ett tecken på ökad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner (T3 och T4) ett tillstånd som kallas hypertyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Högt värde:
Ett högt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet och är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion en så kallad hypotyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Glukos
Glukosprovtagning är en medicinsk procedur som innebär att man mäter mängden glukos (socker) i blodet. Det utförs vanligtvis för att övervaka och diagnostisera olika typer av glukosrelaterade sjukdomar och tillstånd, särskilt diabetes mellitus. Glukos är kroppens huvudsakliga energikälla, och dess nivåer i blodet regleras noga av kroppen för att säkerställa en stabil ämnesomsättning.
Lågt värde:
Ett lågt glukosvärde i blodet, även känt som hypoglykemi, innebär att mängden socker (glukos) i blodet är under det normala intervallet. Låga glukos värden kan ses efter tex fysisk aktivitet, otillräcklig måltid, nedsatt glukosproduktion i lever, insulinom (tumör som producerar för mycket insulin), hypofys- och binjurebarkinsufficiens. Hypoglykemi kan även ses hos patienter med diabetes som behandlas med blodsockersänkande läkemedel.
Högt värde:
Höga blodsockervärden, även känt som hyperglykemi, innebär att mängden socker (glukos) i blodet är över det normala intervallet. Hyperglykemi är främst förknippad med diabetes, särskilt diabetes typ 1 och typ 2, men det kan också uppstå av andra orsaker som tex vid stress, sjukdomar och infektioner men även vid användning av vissa läkemedel.
HbA1c
HbA1c, används för att mäta långsiktiga genomsnittsnivåer av blodsocker (glukos) i kroppen. Denna analys ger information om hur väl blodsockernivåerna har varit reglerade under en period av 2-3 månader före provtagningen. HbA1c är en viktig parameter för att bedöma kontrollen av blodsockernivåer hos personer med diabetes och hjälper till att följa sjukdomens förlopp och behandlingsrespons över tid. HbA1c används också för att upptäcka diabetes mellitus och för att identifiera personer med förhöjd risk för diabetes (prediabetes).
Lågt värde:
Ett lågt HbA1c-värde tyder på att en persons genomsnittliga blodsockernivåer har varit lägre än förväntat under de senaste 2-3 månaderna. Ett lågt HbA1c-värde kan vara bra om det uppnås på ett säkert och hälsosamt sätt, men om det åtföljs av frekventa och farliga episoder av hypoglykemi (allvarligt låg blodsockernivå), kan det vara skadligt för hälsan, framförallt hos patienten med diabetes.
Högt värde:
Ett högt HbA1c-värde tyder på att en persons genomsnittliga blodsockernivåer har varit högre än normalt under de senaste 2-3 månaderna. Höga HbA1c-värden kan vara förenade med flera problem och risker, inklusive ökad risk för komplikationer av diabetes mellitus, såsom hjärt-kärlsjukdom, njurskador och nervskador.
Vitamin B12
Vitamin B12, även känt som kobalamin, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en avgörande roll i flera viktiga funktioner i kroppen. Det är nödvändigt för att bibehålla friska nervceller och blodkroppar samt för att producera DNA. Naturliga källor till vitamin B12 inkluderar animaliska produkter som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter.
Lågt värde:
Lågt värde av vitamin B12 kan innebära brist på detta viktiga vitamin. Brist på vitamin B12 kan bero på flera faktorer, inklusive otillräckligt intag av B12 från kosten, malabsorption (svårighet att absorbera vitaminet från maten), eller andra sjukdomar och tillstånd som påverkar kroppens nivåer av kobalamin, såsom mag- och tarmsjukdomar eller långvarig diabetes med komplikationer. Brist kan även förekomma hos vegetarianer och veganer.
Högt värde:
Höga värden av vitamin B12 är vanligtvis inte lika vanliga som låga nivåer och kan förekomma vid olika sjukdomar och besvär. Några möjliga orsaker kan vara B12-tillskott i form av tabletter eller injektioner men kan även ses vid lever- eller njurproblem samt vissa blodsjukdomar.
Vitamin B9 (Folat)
Folat är ett vattenlösligt B-vitamin, även känt som vitamin B9. Folsyra är den syntetiska form av folat som används i kosttillskott och berikade livsmedel. Folat är nödvändigt för flera viktiga funktioner i kroppen, inklusive DNA-syntes, bildning av röda blodkroppar och normal celldelning. Behovet är särskilt stort under perioder med snabb tillväxt, såsom under graviditet och barndom. Brist på folat under tidig graviditet kan leda till allvarliga fosterskador. Folat finns naturligt i livsmedel som gröna bladgrönsaker, citrusfrukter, bönor, nötter, frön och lever, och tillsätts även i vissa berikade livsmedel samt kosttillskott.
Lågt värde:
Låga folatnivåer i blodet tyder på folatbrist, vilket kan orsakas av otillräckligt intag, nedsatt upptag i mag-tarmkanalen, ökat behov, vissa sjukdomar eller läkemedel. Folatbrist kan leda till megaloblastisk anemi och andra hälsoproblem.
Högt värde:
Höga folatnivåer i blodet uppstår oftast om man tar stora mängder folsyra via kosttillskott eller äter mycket berikade livsmedel. Högt folat i blodet är vanligtvis inte farligt, men det kan ibland dölja tecken på vitamin B12-brist. Därför är det viktigt att alltid kontrollera både folat- och B12-nivåer om man har förhöjt folat, för att säkerställa att kroppen fungerar som den ska.
Järn
Järn är ett essentiellt mineral och har flera viktiga funktioner i kroppen. Den mest kända funktionen är att järn är en avgörande komponent i hemoglobin, ett protein som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobin binder syre i lungorna och transporterar det till kroppens vävnader och organ, där syret behövs för cellandning och energiproduktion. Det är viktigt att upprätthålla en balanserad nivå av järn i kroppen, eftersom både för låga och för höga nivåer kan orsaka hälsoproblem. Järnstatus bedöms vanligtvis med olika blodprover, exempelvis ferritin (som speglar kroppens järnlager) och serumjärn. En balanserad kost med tillräckligt järninnehåll samt uppföljning av järnvärden vid behov är viktigt för att förebygga eller behandla obalanser.
Högt värde:
Förhöjda järnvärden kan vara tecken på flera underliggande tillstånd. Vanliga orsaker är hemokromatos (en ärftlig sjukdom som leder till ökat järnupptag), överdrivet intag av järntillskott, upprepade blodtransfusioner, leversjukdom samt vissa ovanligare former av anemi, såsom sideroblastisk anemi eller talassemi. Ett långvarigt järnöverskott kan leda till inlagring av järn i organ och orsaka skador på exempelvis lever, hjärta och bukspottkörtel.
Lågt värde:
Låga järnvärden innebär järnbrist och kan, om tillståndet kvarstår, leda till järnbristanemi. Orsaker till järnbrist kan vara otillräckligt intag av järn via kosten, nedsatt upptag i mag-tarmkanalen, blodförluster (t.ex. vid riklig menstruation eller mag-tarmblödning), samt ökat behov vid graviditet eller amning. Även vissa underliggande sjukdomar kan bidra till järnbrist.
Magnesium
Magnesium är ett essentiellt mineral och en elektrolyt som finns i kroppen. Det spelar en viktig roll i många biokemiska processer, inklusive muskel- och nervfunktion, reglering av blodtryck, ämnesomsättning av kolhydrater samt syntes av DNA och proteiner. Magnesium tillförs via kosten, och goda källor är bland annat gröna bladgrönsaker, nötter, frön, fullkornsprodukter och vissa mejeriprodukter.
Lågt värde:
Orsaker till låga magnesiumnivåer (hypomagnesemi) kan vara otillräckligt intag via kosten, alkoholism, kronisk diarré eller andra tillstånd med nedsatt upptag i mag-tarmkanalen. Långvarig användning av vissa läkemedel, såsom diuretika eller protonpumpshämmare, kan också bidra. Hormonella rubbningar såsom aldosteronism och hypertyreos kan i vissa fall vara associerade med lågt magnesium.
Högt värde:
Förhöjda magnesiumnivåer (hypermagnesemi) är relativt sällsynta, eftersom njurarna normalt reglerar magnesiumbalansen effektivt genom utsöndring i urinen. Tillståndet kan uppstå vid överdrivet intag av magnesiumtillskott, särskilt hos personer med nedsatt njurfunktion. Vid misstänkt hypermagnesemi bör vidare utredning göras inom vården för att fastställa bakomliggande orsak.
Vitamin D
Vitamin D är en fettlöslig vitamin, det finns två huvudsakliga former av vitamin D som är viktiga för människor: vitamin D2 (ergokalciferol) och vitamin D3 (kolekalciferol). Vitamin D är nödvändigt för att kroppen ska kunna absorbera kalcium och fosfat från tarmarna. Dessa mineraler är väsentliga för att stödja benhälsa och normal skelettbildning. Vitamin D har även en roll i immunsystemets funktion, muskelfunktion samt hjärthälsa. Kroppen kan producera vitamin D när huden exponeras för solljus. Dessutom kan vitamin D intas genom vissa livsmedel, inklusive fet fisk, mejeriprodukter, ägg och berikade livsmedel. Ibland kan dock kosttillskott vara nödvändiga för att upprätthålla tillräckliga nivåer, särskilt om det finns begränsad exponering för solljus eller om det finns svårigheter med absorptionen av vitamin D från maten.
Lågt värde:
Låga nivåer av vitamin D, eller vitamin D-brist, kan påverka olika aspekter av hälsan. Vitamin D är viktigt för benhälsa, immunsystemet och andra biologiska funktioner. Det spelar en central roll i regleringen av kalcium- och fosfatupptaget, och en brist på detta vitamin kan leda till ett svagare och mer skört skelett. Vitamin D-brist kan bero på flera faktorer, såsom otillräcklig exponering för solljus, dålig kost, vissa medicinska tillstånd eller otillräckligt intag av kosttillskott.
Högt värde:
Höga nivåer av vitamin D, även kända som vitamin D-toxicitet, kan uppstå när intaget av vitamin D är betydligt högre än kroppens behov under en längre tid. Vitamin D är fettlösligt, vilket innebär att det kan lagras i kroppen och ansamlas över tid. Överdrivet intag kan leda till för mycket kalcium i blodet (hyperkalcemi), vilket kan påverka njurfunktionen, orsaka förstoppning, trötthet och i svåra fall leda till njursten. Symtom på toxicitet kan även inkludera kräkningar, muskelsvaghet och förvirring. Väldigt höga nivåer, vilket innebär nivåer som ligger långt över det normala intervallet, kan orsaka allvarliga och ibland livshotande konsekvenser.
Alaninaminotransferas
ALAT är ett enzym som finns främst i leverceller. Små mängder finns även i hjärta, muskler och njurar. När leverceller skadas eller påverkas av sjukdom släpps ALAT ut i blodet, och mätning av ALAT används som en markör för leverhälsa och leverfunktion.
Högt värde:
Förhöjda ALAT-nivåer i blodet kan tyda på att levercellerna är skadade eller inflammerade. Vanliga orsaker inkluderar olika former av leversjukdom, såsom fettlever eller virushepatit, samt skador orsakade av läkemedel, alkohol eller vissa kosttillskott. Gallvägssjukdomar kan också leda till förhöjt ALAT. Hos växande barn eller efter intensiv fysisk aktivitet kan ALAT ibland vara lätt förhöjt utan att det betyder att levern är sjuk.
Lågt värde:
Ett lågt ALAT-värde i blodet anses vanligtvis vara inom det normala intervallet och tyder normalt sett på att levern fungerar som den ska.
Aspartataminotransferas
ASAT är ett enzym som finns i levern, hjärtat och skelettmuskler, samt i mindre mängd i njurar, bukspottkörtel och röda blodkroppar. När dessa celler skadas frigörs ASAT i blodet, och blodprov kan därför användas för att bedöma om levern eller andra organ är påverkade.
Lågt värde:
Låga nivåer av ASAT i blodet är generellt ett tecken på att levern fungerar normalt och inte upplever någon allvarlig skada eller inflammation.
Högt värde:
Förhöjda nivåer kan tyda på skada eller inflammation i levern, hjärtat eller musklerna. Vanliga orsaker är leversjukdom, gallvägsproblem, hjärtinfarkt, skada från läkemedel eller kosttillskott, alkoholrelaterad skada, eller annan muskelpåverkan.
eGRF Kreatinin
eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet) är ett mått som används för att uppskatta hur väl njurarna filtrerar blodet. Det beräknas utifrån mängden kreatinin i blodet, en nedbrytningsprodukt från muskler, tillsammans med faktorer som ålder, kön och kroppsstorlek.
Lågt värde:
Om eGFR är lågt tyder det på att njurarna inte filtrerar blodet som de ska, vilket kan vara ett tecken på nedsatt njurfunktion eller njursjukdom.
Högt värde:
Ett högt GFR (glomerulär filtrationshastighet) kan tyda på att njurarna filtrerar blodet effektivt. Generellt sett är en hög GFR-nivå inte så vanlig som en låg GFR-nivå, eftersom njurarna har en tendens att minska sin filtrationskapacitet med stigande ålder. Höga värden är ovanliga och orsakas ibland av faktorer som låg muskelmassa eller vissa läkemedel. Generellt är högt eGFR inte ett tecken på sjukdom.
Kalcium
Kalcium är en viktig mineral i kroppen, och det spelar en central roll i flera fysiologiska processer samt betydelse för ben- och tandhälsa, hjärtfunktion, muskelfunktion och nervsystemet. Kalciumnivåer i blodet används ibland för att utvärdera näringsstatus och för att upptäcka eller följa sjukdomar som benskörhet, njurproblem, bisköldkörtelsjukdomar eller vissa cancersjukdomar.
Lågt värde:
Låga kalciumnivåer (hypokalcemi) i blodet kan uppstå vid underfunktion i bisköldkörtlarna (hypoparatyreoidism), malabsorption i tarmen, brist på vitamin D eller njursjukdom. Hypokalcemi kan påverka muskler och nerver och ge symtom som muskelkramper eller stickningar.
Högt värde:
Höga kalciumnivåer (hyperkalcemi) kan orsakas av överaktivitet i bisköldkörtlarna (hyperparatyreoidism), vissa cancersjukdomar, vissa mediciner eller överdrivet intag av kalcium och vitamin D. Hyperkalcemi kan ge symtom som trötthet, illamående, ökad törst, förstoppning och i allvarliga fall hjärtproblem.
Kalium
Kalium är en viktig elektrolyt i kroppen som behövs för vätskebalans, nervsignalering, muskler och hjärtats funktion.
Lågt värde:
Lågt kalium i blodet (hypokalemi) kan uppstå vid lågt intag via kosten, ökad utsöndring genom njurarna, långvariga kräkningar eller diarré, vissa läkemedel eller stort intag av lakrits. Hypokalemi kan ge symtom som muskelsvaghet, trötthet och domningar. Vid uttalade låga nivåer kan hjärtrytmstörningar uppstå.
Högt värde:
Högt kalium (hyperkalemi) kan uppstå vid njursvikt, hormonrubbningar som Addisons sjukdom, användning av vissa läkemedel (till exempel ACE-hämmare eller kaliumsparande diuretika eller kaliumtabletter) eller vid insulinbrist, särskilt vid typ 1-diabetes med ketoacidos. Hyperkalemi kan ge muskelsvaghet, domningar, hjärtklappning och i allvarliga fall påverka hjärtfunktionen och leda till rytmstörningar.
Kreatinin
Kreatinin är ett avfallsämne som bildas i musklerna och som normalt filtreras ut från blodet av njurarna och utsöndras i urinen. Nivån av kreatinin i blodet används därför som ett mått på hur väl njurarna fungerar.
Lågt värde:
Låga kreatininnivåer är oftast inte ett tecken på sjukdom. Det kan ses vid låg muskelmassa, graviditet eller hypertyreos. Låga nivåer anses normalt vara en variation, så länge de inte åtföljs av andra symtom.
Högt värde:
Höga kreatininnivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion, vilket kan orsakas av njursjukdom, blockering i urinvägarna, vätskebrist eller muskelskada. Även tillfälligt högt proteinintag via kost eller kosttillskott, eller hög muskelmassa, kan ge något förhöjda värden.
Natrium
Natrium är en elektrolyt som är viktig för att reglera kroppens vätskebalans, nerv- och muskelfunktion, blodtryck och syra-basbalans. Kroppen kontrollerar natriumnivåerna med hjälp av hormonella system för att säkerställa att allt fungerar som det ska.
Lågt värde:
Lågt natrium i blodet (hyponatremi) kan uppstå om kroppen har för mycket vätska, vid njur- eller leversjukdomar, hjärtsvikt, vissa läkemedel eller hormonrubbningar som binjureinsufficiens.
Högt värde:
Förhöjt natrium i blodet (hypernatremi) uppstår oftast när kroppen förlorar för mycket vätska eller inte får tillräckligt med vätska. Detta kan ske vid diarré, kräkningar eller kraftig svettning. Vissa hormonrubbningar, nedsatt njurfunktion eller mycket hög saltintag kan också bidra, men detta är mindre vanligt.
Hemoglobin
Hemoglobin (Hb) är ett protein som finns i de röda blodkropparna och har till uppgift att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ. Om hemoglobinvärdet är för lågt eller för högt kan kroppens syretillförsel påverkas, vilket kan leda till olika symtom och sjukdomstillstånd. Ett lågt hemoglobinvärde är ett tecken på blodbrist (anemi) och kan ofta ge trötthet.
Lågt värde:
Lågt hemoglobin tyder oftast på anemi. Detta kan orsakas av järnbrist, nedsatt järnupptag eller brist på vitamin B12 eller folsyra. Järnbristanemi är vanlig hos kvinnor med rikliga menstruationer. Även kroniska sjukdomar, blödningar och vissa läkemedel kan leda till lågt hemoglobin. I mer ovanliga fall kan blodbrist bero på blodsjukdomar, där ofta flera typer av blodceller påverkas samtidigt. Vanliga symtom är trötthet, blekhet och andfåddhet.
Högt värde:
Ett högt hemoglobinvärde innebär att mängden hemoglobin i blodet är högre än normalt. Detta kan ses vid uttorkning, kronisk rökning, sömnapné eller vid vistelse på hög höjd. Vissa lungsjukdomar kan också leda till förhöjt hemoglobin. En ovanligare orsak är polycytemia vera, en blodsjukdom som leder till ökad produktion av röda blodkroppar..
Trombocyter / blodplättar
Trombocyter, eller blodplättar, hjälper blodet att levra sig och stoppa blödning vid skada på blodkärlen. De lever i blodet i cirka 8–10 dagar innan de bryts ned av mjälten.
Lågt värde:
Lågt trombocytantal kan öka risken för blödningar. Orsaker kan vara sjukdomar i benmärgen, autoimmuna sjukdomar (t.ex. ITP), infektioner, sjukdom i mjälten, blödningar, vissa läkemedel eller brist på vitamin B12, folat eller järn.
Högt värde:
Högt trombocytantal ger oftast inga symtom och upptäcks vid rutinprov. Orsaker kan vara vissa benmärgssjukdomar, kroniska inflammationer eller borttagen mjälte (splenektomi)..
Erytrocyter
Erytrocyter är röda blodkroppar vars huvudsakliga uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ samt att föra tillbaka koldioxid till lungorna för utandning. De har sin karakteristiska röda färg tack vare hemoglobin, ett järninnehållande protein som finns i cellerna.
Lågt värde:
Låga erytrocytvärden ses vid anemi (blodbrist). En vanlig orsak är järnbrist, men brist på vitamin B12 eller folsyra kan också leda till låga värden. Även andra sjukdomar och tillstånd kan påverka antalet röda blodkroppar. Låga erytrocytvärden kan ge symtom som trötthet, blekhet, andfåddhet och nedsatt ork.
Högt värde:
Förhöjda erytrocytvärden kan förekomma vid tillstånd som leder till syrebrist, till exempel vid lungsjukdom, vistelse på hög höjd eller rökning. Höga värden kan också ses vid uttorkning, då blodet blir mer koncentrerat. I mer ovanliga fall kan höga erytrocytvärden bero på polycytemia vera, en sällsynt blodsjukdom som innebär ökad produktion av röda blodkroppar..
Hematokrit
Hematokrit är ett blodprov som mäter andelen röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet i förhållande till den totala mängden blod. Resultatet anges vanligtvis som en procentandel och kan vara användbart för att utvärdera blodvolymen och följa upp olika medicinska tillstånd.
Lågt värde:
En orsak till lågt hematokrit är anemi, vilket innebär att det finns för få röda blodkroppar eller att de innehåller för lite hemoglobin. Anemi kan orsakas av järnbrist, vitamin B12-brist eller folsyrabrist. Det finns en rad andra underliggande orsaker och sjukdomar som kan orsaka lågt hematokrit.
Högt värde:
Höga hematokritnivåer kan tyda på polycytemi, ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar. Detta kan leda till ökad blodviskositet och därmed ökad risk för trombos och andra hjärt- och kärlproblem. Förhöjt hematokrit kan även ses vid uttorkning, då blodet blir mer koncentrerat..
Leukocyter / vita blodkroppar
Leukocyter är vita blodkroppar som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och skyddar mot sjukdomar. De cirkulerar i blodet och kan ta sig till vävnader där de bekämpar bakterier, virus och andra främmande ämnen. Ett leukocytprov mäter antalet vita blodkroppar i blodet och kan ge information om kroppens immunförsvar fungerar som det ska.
Lågt värde:
Lågt antal vita blodkroppar (leukopeni) kan innebära att immunförsvaret är nedsatt, vilket ökar risken för infektioner. Orsaker kan vara vissa sjukdomar i benmärgen, blodsjukdomar som leukemi, förstorad mjälte, eller brist på viktiga vitaminer som B12 och folat.
Högt värde:
Högt antal vita blodkroppar ses ofta vid infektioner, inflammation, allergiska reaktioner eller stress. Det kan också förekomma vid vissa blodsjukdomar eller som en reaktion på läkemedel eller rökning..
Medelcellvolym
MCV (Mean Corpuscular Volume) är ett blodprov som mäter den genomsnittliga volymen hos de röda blodkropparna. MCV ger information om storleken på erytrocyterna och används tillsammans med andra blodvärden för att utreda anemi och andra blodsjukdomar.
Lågt värde:
Ett lågt MCV innebär att de röda blodkropparna är mindre än normalt (mikrocytos). Vanliga orsaker är järnbristanemi, kroniska blödningar, samt ärftliga blodsjukdomar som thalassemi. Långvarig inflammation kan också bidra till lågt MCV genom att påverka produktionen av röda blodkroppar.
Högt värde:
Ett högt MCV innebär att de röda blodkropparna är större än normalt (makrocytos). Vanliga orsaker inkluderar brist på vitamin B12 eller folat, leversjukdom, långvarig alkoholkonsumtion, samt vissa läkemedel som påverkar benmärgen..
(Mean Corpuscular Hemoglobin)
MCH mäter den genomsnittliga mängden hemoglobin i varje röd blodkropp. Hemoglobin är det protein som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och koldioxid tillbaka till lungorna.
Lågt värde:
Lågt MCH kan tyda på att de röda blodkropparna innehåller mindre hemoglobin än normalt, vilket ofta ses vid järnbrist eller vissa ärftliga blodsjukdomar som thalassemi. Detta kan leda till trötthet, blekhet och svaghet.
Högt värde:
Högt värde:
Högt MCH innebär att de röda blodkropparna i genomsnitt innehåller mer hemoglobin än normalt. Detta ses oftast vid megaloblastisk anemi, som kan bero på brist på vitamin B12 eller folat. Lätta ökningar kan även förekomma vid vissa leversjukdomar eller vid långvarig alkoholkonsumtion, ofta som ett resultat av förstorade röda blodkroppar..
PSA (Prostataspecifikt antigen)
(Innan du beslutar att ta ett PSA prov rekommenderas att du först läser information om PSA provtagning på “PSA via blodprov på 1177.se”) för att få information om fördelar och nackdelar med PSA-provtagning.)
PSA står för prostataspecifikt antigen och är ett protein som produceras av prostatakörteln. PSA kan mätas i blodet och används för att utvärdera och följa prostatahälsa, bland annat vid utredning och uppföljning av prostatasjukdomar.
För att få ett så tillförlitligt PSA-värde som möjligt rekommenderas att avstå från ejakulation, cykling och andra aktiviteter som kan sätta tryck på prostatan under 24–48 timmar före provtagning, eftersom dessa kan ge tillfälligt förhöjda värden.
Lågt värde:
Ett lågt PSA-värde är vanligtvis ett tecken på normal prostatafunktion och anses oftast vara positivt.
Högt värde:
Ett förhöjt PSA-värde kan bero på flera olika tillstånd, såsom godartad prostataförstoring, inflammation i prostatan eller prostatacancer. Ett högt PSA-värde innebär inte automatiskt cancer, utan bör alltid bedömas i relation till symtom, ålder och eventuella kompletterande undersökningar.
Testosteron
Testosteron är ett könshormon som har stor betydelse för utveckling och underhåll av manliga könsorgan och manliga egenskaper. Det produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, men även i mindre mängder i äggstockarna hos kvinnor samt i binjurarna hos både män och kvinnor.
Lågt värde:
Låga testosteronnivåer hos män kan orsakas av åldrande, hypogonadism (störningar i testiklarna, hypofysen eller hypotalamus), vissa läkemedel samt kroniska sjukdomar som diabetes och fetma. Även stress, sömnbrist, låg fysisk aktivitet och genetiska faktorer kan påverka testosteronnivåerna. Lågt testosteron kan ge symtom som minskad sexlust, trötthet, nedsatt energi, minskad muskelmassa och benstyrka, ökad fettmassa samt minskad kropps- och skäggbehåring.
Högt värde:
Förhöjda testosteronnivåer hos män kan ses vid användning av testosteronpreparat eller anabola steroider, samt vid sällsynta hormonproducerande tumörer. Höga nivåer kan ge symtom som ökad behåring, akne, fet hud, humörförändringar och minskad spermieproduktion. Tillfälliga och måttliga ökningar kan förekomma vid intensiv fysisk aktivitet, men leder sällan till långvarigt förhöjda värden.

