Hälsokontroll Kvinna
2390 kr
Hälsokontroll Kvinna är en noggrann hälsokontroll skräddarsydd för kvinnor. Hälsokontroll kvinna identifierar eventuella hormonella obalanser som kan vara relaterade till din sköldkörtel. Hälsokontroll kvinna kontrollerar markörer som skulle kunna påvisa om du ligger i riskzon för att utveckla sjukdomar som diabetes, hjärta & kärlsjukdom, nedsatt njur- leverfunktion samt påvisa pågående inflammation.
Dessutom mäter vi viktiga vitaminer och mineraler som D-vitamin, B12, folsyra, magnesium, zink och järn. Genom att kontrollera nivåerna av viktiga vitaminer och mineraler kan denna skräddarsydda utvärdering också hjälpa dig att förstå de bakomliggande orsakerna till symptom som trötthet, yrsel och håravfall.
Inför ditt besök
- Fasta minst 10 timmar före provet för exakta resultat.
- Undvik höga biotintillskott (vitamin B7) före testet.
- Undvik att ta sköldkörtelmedicinen före provtagningen.
- Testet bör tas före klockan 10 på morgonen.
OBS!
Vid varje provtagningsögonblick kommer du att få dina värden i förhållande till det specifika referensintervallet för varje blodmarkör följt av en kort läkarkommentar. BlodLab kan tyvärr inte erbjuda en heltäckande tolkning, diagnostisera eventuella tillstånd eller förklara underliggande orsaker. Vår tjänst inkluderar inte rådgivning, läkarkonsultationer eller behandlingar. BlodLab erbjuder endast hälsokontroller i förebyggande syfte för att du ska få insikt i din hälsa genom blodanalys och kan inte ge ett definitivt svar på om du är frisk eller har någon sjukdom. Du har tillgång till dina provresultat online och kan ta med dessa till din vårdgivare.
Det är viktigt att du söker fysisk vård om du får en rekommendation av våra läkare att uppsöka sjukvård för vidare utredning. Om du upplever symtom eller känner dig sjuk bör du besöka en läkare. Detta bör du göra oberoende av resultat eller kommentarer från prover tagna via BlodLab.
Vad testas i denna hälsokontroll?
Apolipoprotein A1
Apolipoprotein A1, vanligtvis förkortat som ApoA1, är ett viktigt protein som återfinns på högdensitetslipoproteiner (HDL), även känt som ”bra” kolesterol. ApoA1 spelar en central roll i transporten av kolesterol i kroppen genom att vara en huvudkomponent i HDL-partiklarna. HDL-partiklarna, med ApoA1 på ytan, fungerar genom att samla in överflödigt kolesterol från kroppens vävnader och transportera det tillbaka till levern. I levern kan överskottskolesterol omvandlas och utsöndras från kroppen. Denna process är en viktig del av kolesterolmetabolismen och hjälper till att minska risken för att kolesterol deponeras i blodkärl och bildar åderförkalkning.
Lågt värde:
Låga nivåer av apolipoprotein A1 (ApoA1) är oftast associerade med en mindre gynnsam kolesterolprofil och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Högt värde:
Höga nivåer av apolipoprotein A1 (ApoA1) är vanligtvis fördelaktiga för hjärt-kärlhälsan och betyder en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Apolipoprotein B
Apolipoprotein B (ApoB) är ett protein som finns på lipoproteiner, de partiklar som transporterar kolesterol och andra lipider (fetter) i blodet. ApoB finns huvudsakligen på två typer av lipoproteiner: very low-density lipoproteins (VLDL) och low-density lipoproteins (LDL), som ofta kallas ”dåligt” kolesterol. ApoB har en central roll i kolesterolmetabolismen genom att vara involverat i transporten av kolesterol från levern till kroppens vävnader.
Lågt värde:
Låga nivåer av ”dåligt” kolesterol, inklusive låga nivåer av ApoB, anses vara gynnsamma för hjärt-kärlhälsan. Låga nivåer av apolipoprotein B (ApoB) kan innebära en mindre mängd av lipoproteiner som normalt bär kolesterol och andra lipider i blodet. Låga värden är oftast ofarliga, men kan ibland vara förknippade med andra sjukdomar.
Högt värde:
Ett högt ApoB-nivå är vanligtvis förknippat med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Höga nivåer av LDL-kolesterol och ApoB kan öka risken för att kolesterol ansamlas i blodkärlen och bidrar därmed till åderförkalkning. Höga nivåer av apolipoprotein B kan även utvecklas på grund av andra underliggande sjukdomar samt ohälsosam livsstil.
ApoB/ApoA1-kvot
ApoB/ApoA1-kvoten är förhållandet mellan två olika proteiner i blodet, apolipoprotein B (ApoB) och apolipoprotein A1 (ApoA1). Denna kvot används som en markör för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdomar. ApoB finns på lipoproteiner som transporterar kolesterol från levern till vävnaderna, medan ApoA1 finns på lipoproteiner som transporterar kolesterol från vävnaderna till levern för bortskaffande.
Lågt värde:
En låg ApoB/ApoA1-kvot innebär vanligtvis en lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar. Generellt sett anses en lägre kvot vara fördelaktig eftersom det indikerar att det finns mer ”skyddande” ApoA1 i förhållande till den ”riskfyllda” ApoB.
Högt värde:
En hög ApoB/ApoA1-kvot innebär vanligtvis en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. En hög ApoB/ApoA1-kvot tyder på att det finns en relativ övervikt av ”riskfyllda” ApoB i förhållande till ”skyddande” ApoA1. Andra underliggande sjukdomar och användning av vissa läkemedel kan ge höga värden.
HDL-kolesterol
HDL står för högdensitetslipoprotein och HDL-kolesterol är en typ av kolesterol som transporteras i blodet av HDL-partiklar. HDL anses ofta som ”bra” kolesterol eftersom dess huvudfunktion är att transportera överskottskolesterol från kroppens vävnader till levern för bortskaffande. Denna process minskar risken för att kolesterol ansamlas i blodkärlen och hjälper till att förhindra åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.
Lågt värde:
Låga nivåer av HDL-kolesterol kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Låga värden kan vara ärftligt men även orsakas av inflammatoriska processer, särskilt vid virushepatit.
Högt värde:
Höga nivåer av HDL-kolesterol betraktas ofta som gynnsamma för hjärt-kärlhälsan. HDL-kolesterol anses vara ”bra” kolesterol, och höga nivåer kan vara fördelaktiga för att minska risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. Höga värden kan bero på ärftliga faktorer, påverkan av östrogen eller hög nivå av fysisk aktivitet. Även alkoholkonsumtion kan bidra till att öka HDL-kolesterol.
LDL-kolesterol
LDL-kolesterol (lågdensitetslipoprotein) är ett slags lipoprotein som ansvarar för att transportera kolesterol genom blodet. LDL-kolesterol är ofta kallat ”dåligt” kolesterol eftersom höga nivåer av LDL är kopplade till en ökad risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. LDL-partiklar transporterar kolesterol från levern till kroppens vävnader och organ, där det används för att bygga celler och utföra andra viktiga funktioner. Problemet uppstår när det finns för mycket LDL-kolesterol i blodet. Överskottskolesterol kan deponeras i väggarna av blodkärlen, vilket med tiden kan leda till bildandet av plack. Plack kan begränsa blodflödet och i värsta fall orsaka blodproppar, vilket kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.
Lågt värde:
Låga nivåer av LDL-kolesterol (lågdensitetslipoprotein) kan vara fördelaktiga för vissa människor, särskilt om de uppnås genom en hälsosam livsstil och inte som ett resultat av underliggande hälsoproblem.
Högt värde:
Höga nivåer av LDL-kolesterol kan öka risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.
Non-HDL – kolesterol
Non-HDL-kolesterol är en mätning som omfattar allt det ”dåliga” kolesterolet i blodet. Till skillnad från LDL-kolesterol (low-density lipoprotein), som ofta kallas för "dåligt " kolesterol på grund av dess förmåga att bidra till plack uppbyggnad i artärerna, inkluderar non-HDL-kolesterol, flera olika typer av lipoproteiner som kan vara skadliga för hjärthälsan. Dessa inkluderar inte bara LDL, utan även VLDL (very low-density lipoprotein), IDL (intermediate-density lipoprotein) och lipoprotein(a). Non-HDL-kolesterol ger en bättre bild på risken för hjärtsjukdomar än enbart LDL-kolesterol. Detta beror på att det tar hänsyn till alla former av "dåligt " kolesterol som kan bidra till åderförkalkning och därmed ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
Högt värde:
Ett högt non-HDL-värde innebär en ökad mängd av de ”dåliga” kolesterol typerna i blodet, vilket ökar risken för åderförkalkning och därmed relaterade hjärt-kärlsjukdomar. Detta anses vara ogynnsamt för hjärthälsan.
Lågt värde:
Ett lågt non-HDL-värde innebär en lägre mängd av de ”dåliga” kolesterol typerna i blodet, vilket är gynnsamt för hjärthälsan eftersom det minskar risken för åderförkalkning och därmed relaterade hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Onormalt låga värden kan ibland orsakas av underliggande medicinska tillstånd, såsom näringsbrist, leverproblem eller överaktiv sköldkörtel, vilka kan påverka kroppens förmåga att producera och omsätta fetter.
Triglycerider
Triglycerider är en form av fett (lipid) som finns i blodet. När du äter, omvandlas de kalorier som inte omedelbart används av kroppen till triglycerider och lagras i fettceller. Senare, när kroppen behöver extra energi mellan måltider, frigörs triglycerider från fettcellerna för att användas som bränsle. Förhöjda nivåer av triglycerider i blodet kan vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.
Lågt värde:
Låga nivåer av triglycerider i blodet är normalt sett inte lika vanligt som höga nivåer och betraktas ofta som mindre oroande än höga nivåer. De flesta som tränar regelbundet och har en hälsosam kost uppvisar låga triglyceridnivåer. Låga nivåer kan vara förknippade med olika faktorer som undernäring, nedsatt upptag av näringsämnen från tarmen men kan även ses vid överaktiv sköldkörtel, genetiska sjukdomar samt vid användning av vissa blodfettsänkande läkemedel.
Högt värde:
Höga nivåer av triglycerider kan vara kopplade till fetma, metabolt syndrom, diabetes och andra hälsotillstånd. Ofta är höga triglyceridnivåer relaterat till ohälsosam kost (högt intag av socker, alkohol och mättade fetter). Höga nivåer av triglycerider i blodet kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Total kolesterol
Totalt kolesterolmätningar används för att ge en övergripande bedömning av kolesterolnivåerna i blodet. Att ha för höga nivåer av totalt kolesterol, särskilt om det är på grund av höga nivåer av LDL-kolesterol, kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Därför är det ofta viktigt att utvärdera förhållandet mellan LDL-kolesterol och HDL-kolesterol, samt totalt kolesterol.
Lågt värde:
Låga nivåer av totalt kolesterol är vanligtvis mindre vanliga och kan vara orsakade av olika faktorer som undernäring, svårigheter att absorbera näringsämnen från kosten men kan även ses vid leversjukdomar och vissa genetiska sjukdomar.
Högt värde:
Höga nivåer av totalt kolesterol indikerar att mängden kolesterol i blodet är förhöjd. Högt totalt kolesterol, särskilt om det är huvudsakligen på grund av höga nivåer av LDL-kolesterol, är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.
T3 - Trijodotyronin
T3 är en förkortning för trijodtyronin, som är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Sköldkörtelhormonerna, inklusive T3, påverkar en mängd fysiologiska processer i kroppen, inklusive ämnesomsättningen. Obalanser i sköldkörtelhormonnivåerna, antingen i riktning mot överproduktion eller underproduktion, kan leda till olika sköldkörtelsjukdomar och relaterade hälsoproblem.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T3 (trijodtyronin) kan vara ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion (hypotyreos) och kan ha flera möjliga orsaker. T3-nivåerna sjunker först efter en längre tid med hypotyreos därför kan det tyda på att personen har haft sjukdomen under en längre period, detta p g a nivåerna av fritt T3 förblir normala under en längre period eftersom kroppen kompenserar genom att öka omvandlingen från T4. Låga T3-nivåer kan leda till symtom som trötthet, viktökning och förstoppning.
Högt värde:
Ett högt värde av T3 (trijodtyronin) är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion (hypertyreos). Vid denna sjukdom kan höga T3-nivåer ofta observeras tidigare än höga T4-nivåer. Höga T3-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom ökad ämnesomsättning, hjärtklappning och viktnedgång.
T4 fritt (Tyroxin)
T4, eller tyroxin, är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Det andra huvudsakliga sköldkörtelhormonet är T3 (trijodtyronin). Sköldkörtelhormonerna T4 och T3 är centrala för regleringen av ämnesomsättningen och påverkar en mängd olika fysiologiska processer i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T4 (tyroxin) är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypotyreos. Låga T4 nivåer kan orsakas av olika tillstånd som påverkar sköldkörtelns funktion, medicinering, autoimmuna sjukdomar, och andra faktorer som påverkar hormonproduktionen.
Under den sista trimestern av graviditeten har kroppen oftast lägre nivåer av tyroxin utan att hypotyreos föreligger. Låga T4-nivåer kan resultera i symtom som trötthet, viktökning och depression.
Högt värde:
Ett högt värde av T4 (tyroxin) kan ha flera möjliga orsaker och är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypertyreos. Höga T4-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom hjärtklappning, viktnedgång, darrningar och värmeintolerans.
Tyroideastimulerande hormon
TSH står för ”sköldkörtelstimulerande hormon.” Det är ett hormon som produceras och frisätts av hypofysen, en körtel i hjärnan. Funktionen av TSH är att stimulera sköldkörteln att producera och frisätta sköldkörtelhormoner (främst T3 och T4) som är avgörande för att reglera ämnesomsättningen i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika tillstånd och problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet. Lågt TSH kan vara ett tecken på ökad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner (T3 och T4) ett tillstånd som kallas hypertyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Högt värde:
Ett högt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet och är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion en så kallad hypotyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
C-peptid
C-peptid bildas under produktionen av insulin i kroppen. Eftersom C-peptid och insulin produceras i samma proportioner, kan mätning av C-peptidnivåer användas för att bedöma den egna produktionen av insulin. Detta kan vara användbart vid diagnos och behandling av diabetes, särskilt för att skilja mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
Lågt värde:
Ett lågt C-peptidvärde kan indikera att bukspottkörteln producerar otillräckliga mängder insulin och kan ibland ses vid diabetes typ 1 eller vid avancerad diabetes typ 2 där bukspottkörteln gradvis förlora förmågan att producera tillräckligt med insulin, vilket kan leda till låga C-peptidnivåer.
Högt värde:
Ett högt C-peptidvärde kan indikera att bukspottkörteln producerar överskott av insulin. Kan exempelvis ses vid diabetes typ 2, insulinresistens och övervikt. Kan även ses hos kvinnor med polycystisk ovariesyndrom (PCOS) och Insulinom en sällsynt tumör i bukspottkörteln som producerar stora mängder insulin.
Glukos
Glukosprovtagning är en medicinsk procedur som innebär att man mäter mängden glukos (socker) i blodet. Det utförs vanligtvis för att övervaka och diagnostisera olika typer av glukosrelaterade sjukdomar och tillstånd, särskilt diabetes mellitus. Glukos är kroppens huvudsakliga energikälla, och dess nivåer i blodet regleras noga av kroppen för att säkerställa en stabil ämnesomsättning.
Lågt värde:
Ett lågt glukosvärde i blodet, även känt som hypoglykemi, innebär att mängden socker (glukos) i blodet är under det normala intervallet. Låga glukos värden kan ses efter tex fysisk aktivitet, otillräcklig måltid, nedsatt produktion i lever, insulinom (tumör som producerar för mycket insulin), hypofys- och binjurebarkinsufficiens. Kan även ses hos patienter med diabetes som behandlas med blodsocker sänkande läkemedel.
Högt värde:
Höga blodsockervärden, även känt som hyperglykemi, innebär att mängden socker (glukos) i blodet är över det normala intervallet. Hyperglykemi är främst förknippad med diabetes, särskilt diabetes typ 1 och typ 2, men det kan också uppstå av andra orsaker som tex vid stress, sjukdomar och infektioner men även vid användning av vissa läkemedel.
HbA1c
HbA1c, används för att mäta långsiktiga genomsnittsnivåer av blodsocker (glukos) i kroppen. Denna analys ger information om hur väl blodsockernivåerna har varit reglerade under en period av 2-3 månader före provtagningen. HbA1c är en viktig parameter för att bedöma kontrollen av blodsockernivåer hos personer med diabetes och hjälper till att följa sjukdomens förlopp och behandlingsrespons över tid. Men används också för att upptäcka diabetes mellitus.
Lågt värde:
Ett lågt HbA1c-värde tyder på att en persons genomsnittliga blodsockernivåer har varit lägre än förväntat under de senaste 2-3 månaderna. Ett lågt HbA1c-värde kan vara bra om det uppnås på ett säkert och hälsosamt sätt, men om det åtföljs av frekventa och farliga episoder av hypoglykemi (allvarligt låg blodsockernivå), kan det vara skadligt för hälsan, framförallt hos patienten med diabetes.
Högt värde:
Ett högt HbA1c-värde tyder på att en persons genomsnittliga blodsockernivåer har varit högre än normalt under de senaste 2-3 månaderna. Höga HbA1c-värden kan vara förenade med flera problem och risker, inklusive utveckling av sjukdomen diabetes mellitus.
Vitamin B12
Vitamin B12, även känt som kobalamin, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en avgörande roll i flera viktiga funktioner i kroppen. Den är nödvändig för att bibehålla friska nervceller och blodkroppar samt för att producera DNA. Naturliga källor till vitamin B12 inkluderar animaliska produkter som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter.
Lågt värde:
Lågt värde av vitamin B12 kan innebära brist på detta viktiga vitamin. Brist på vitamin B12 kan bero på flera faktorer, inklusive otillräckligt intag av B12 från kosten, malabsorption (svårighet att absorbera vitaminet från maten), andra sjukdomar och tillstånd kan påverka kroppens nivåer av kobalamin, som till exempel diabetes och olika mag- och tarmsjukdomar. Kan även ses hos vegetarianer.
Högt värde:
Höga värden av vitamin B12 är vanligtvis inte lika vanliga som låga nivåer och kan förekomma vid olika sjukdomar och besvär. Några möjliga orsaker kan vara B12-tillskott i form av tabletter eller injektioner men kan även ses vid lever- eller njurproblem och vissa blodsjukdomar.
Vitamin D
Vitamin D är en fettlöslig vitamin, det finns två huvudsakliga former av vitamin D som är viktiga för människor: vitamin D2 (ergokalciferol) och vitamin D3 (kolekalciferol). Vitamin D är nödvändigt för att kroppen ska kunna absorbera kalcium och fosfat från tarmarna. Dessa mineraler är väsentliga för att stödja benhälsa och normal skelettbildning. D vitamin har även roll i immunsystemets funktion, muskelfunktion samt hjärthälsan. Kroppen kan producera vitamin D när huden exponeras för solljus. Dessutom kan vitamin D intas genom vissa livsmedel, inklusive fet fisk, mejeriprodukter, ägg och berikade livsmedel. Ibland kan dock kosttillskott vara nödvändiga för att upprätthålla tillräckliga nivåer, särskilt om det finns begränsad exponering för solljus eller om det finns svårigheter med absorptionen av vitamin D från maten.
Lågt värde:
Låga nivåer av vitamin D, eller vitamin D-brist, kan påverka olika aspekter av hälsan. Vitamin D är viktigt för benhälsa, immunsystemet och andra biologiska funktioner. D-vitamin spelar en viktig roll i regleringen av kalcium- och fosfatupptaget, och en brist på detta vitamin kan leda till ett svagare och mer skört skelett. Vitamin D-brist kan bero på flera faktorer, såsom otillräcklig exponering för solljus, dålig kost, vissa medicinska tillstånd eller otillräckligt intag av kosttillskott.
Högt värde:
Höga nivåer av vitamin D, även kända som vitamin D-toxicitet, kan uppstå när intaget av vitamin D är betydligt högre än kroppens behov under en längre tid. Vitamin D är fettlösligt, vilket innebär att det kan lagras i kroppen och ansamlas över tid. Överdrivet intag kan leda till för mycket kalcium i blodet, vilket kan påverka njurfunktionen, orsaka förstoppning, trötthet och i svåra fall leda till njursten. Det kan orsaka trötthet-svaghet illamående, kräkningar men även förvirring. Väldigt höga nivåer, vilket innebär nivåer som ligger långt över det normala intervallet, kan orsaka allvarliga och ibland livshotande konsekvenser.
Ferritin
Ferritin är ett protein och dess huvudsakliga uppgift är att lagra järn och frigöra det när kroppen behöver järn. Ferritin fungerar som en järnreservoar, som finns i kroppens celler, främst i levern, mjälten och benmärgen, och mindre mängder finns även i andra vävnader.
Högt värd:
Ett högt ferritin kan tyda på järnöverskott i kroppen (hemokromatos) eller kroniska inflammationer, leversjukdomar och vissa blodsjukdomar.
Lågt värde:
Låga nivåer av ferritin i kroppen är ofta förknippade med järnbrist. Vanliga orsaker är blodförlust, dåligt järnupptag eller låg järnhalt i kosten. Det finns tillstånd som kan öka kroppens behov av järn tex graviditet eller menstruation.
Vitamin B9
Folat, också känt som folsyra eller vitamin B9, är ett vattenlösligt B-vitamin. Det är nödvändigt för flera viktiga funktioner i kroppen, inklusive syntesen av DNA, bildningen av röda blodkroppar, och normal cellulär funktion. Folat är särskilt viktigt under perioder med snabb celldelning och tillväxt, såsom under graviditet och barndom. Folsyra är särskilt viktig för gravida kvinnor eftersom brist på folsyra kan leda till fosterskador. Folat finns naturligt i en mängd livsmedel, inklusive gröna bladgrönsaker, citrusfrukter, bönor, nötter, frön och lever. Det är också ofta tillsatt till berikade livsmedel och kosttillskott.
Lågt värde:
Låga folatnivåer i blodet kan tyda på folatbrist. Det kan uppstå av olika skäl, inklusive otillräckligt intag av folatrika livsmedel, dålig absorption av folat från kosten, ökad användning av folat i kroppen, eller vissa medicinska tillstånd samt vissa läkemedel. Folatbrist kan leda till olika hälsoproblem, inklusive anemi och neurologiska problem.
Högt värde:
Höga folatnivåer i blodet är tecken på folatöverskott. Kan ses vid intag av höga doser folat tillskott utan medicinskt behov. Om B12 är lågt kan kroppen försöka kompensera genom att öka folatanvändningen, vilket kan ge höga folatnivåer i blodet.
Järn
Den mest kända funktionen av järn är att det är en avgörande komponent i hemoglobin, ett protein som finns i röda blodkroppar. Hemoglobin binder syre i lungorna och transporterar det till kroppens vävnader och organ, där syret behövs för cellandning och energiproduktion. Det är viktigt att upprätthålla en balanserad nivå av järn i kroppen för att inte orsaka hälsoproblem. Därför är det viktigt att äta en balanserad kost som innehåller tillräckligt med järn och att kontrollera järnnivåerna vid behov för att förebygga eller behandla eventuella obalanser.
Högt värde:
Ett högt järn värde i blodet kan vara ett tecken på flera underliggande hälsotillstånd. Höga järn värden kan orsakas av hemokromatos, överanvändning av järntillskott, frekventa blodtransfusioner, leversjukdom, eller vissa anemiformer. Dessa tillstånd leder till järnöverskott som kan ansamlas i organ, vilket kan resultera i skador på lever, hjärta och andra kroppssystem.
Lågt värde:
Ett lågt järnvärde i blodet, även känt som järnbrist vilket kan leda till anemi. Orsaker till järnbrist kan inkludera otillräckligt intag av järn i kosten, nedsatt upptag, blödningar, graviditet eller amning, och andra underliggande sjukdomar.
Transferrinmättnad
Transferrin är ett järntransportprotein som cirkulerar i blodet och ansvarar för att transportera järn från kroppens lagringsplatser till olika delar av kroppen. Transferrinmättnad (järnmättnad) är ett mått på hur mycket av transferrin i blodet som är bundet till järn. Transferrinmättnad används som en del av järnstatusprover för att bedöma och diagnostisera järnrelaterade tillstånd som anemi eller järnöverskott.
Lågt värde:
Lågt transferrinmättnadsvärde är ett tecken på potentiell järnbrist. Det kan uppstå på grund av otillräcklig järntillförsel från kosten, malabsorption i tarmen. Ett lågt värde kan också indikera inflammation, långvariga sjukdomar, leverproblem eller njursjukdom.
Högt värde:
Ett högt transferrinmättnadsvärde är ofta ett tecken på ökad järnabsorption och ansamling av överskottsjärn i kroppen. Detta kan förekomma vid tillstånd som hemokromatos, en sjukdom där kroppen absorberar för mycket järn från kosten och lagrar det i vävnader och organ. Men kan även orsakas av frekventa blodtransfusioner samt vissa leversjukdomar.
Magnesium
Magnesium är en elektrolyt och ett mineral som finns i kroppen. Det spelar en viktig roll i många biokemiska processer, inklusive muskel- och nervfunktion, reglering av blodtryck, ämnesomsättning av kolhydrater och syntesen av DNA och proteiner. Magnesium kan erhållas genom kosten, och matkällor inkluderar gröna bladgrönsaker, nötter, frön, fullkornsprodukter och mejeriprodukter.
Lågt värde:
Orsaker till låga magnesiumnivåer kan vara otillräckligt intag via kosten, alkoholism eller kronisk diarré. Långvarig användning av läkemedel (diuretika) men kan även orsakas av aldosteronism, hypoparatyroidism och hypertyreos.
Högt värde:
Höga magnesiumnivåer, även kända som hypermagnesemi, är relativt sällsynta eftersom njurarna vanligtvis effektivt reglerar magnesiumnivåerna genom utsöndring i urinen. Hypermagnesemi kan vara resultatet av överdrivet intag av magnesiumtillskott, särskilt hos personer med nedsatt njurfunktion, eftersom njurarna spelar en central roll i att eliminera överskottsmagnesium. Tillståndet kan behöv utredas vidare via vården för att hitta underliggande orsak.
Zink
Zink är ett essentiellt mineral som är viktigt för olika biologiska processer, inklusive immunsystemets funktion, proteinsyntes, celltillväxt och sårläkning. Zinknivåer i blodet kan ge information om en persons näringsstatus och om det föreligger någon brist eller överskott av zink.
Lågt värde:
Ett lågt zinkvärde i blodet kan indikera zinkbrist, vilket kan ha olika hälsoeffekter. Brist på zink kan leda till olika hälsoproblem, inklusive immunbrist, försämrad sårläkning, nedsatt aptit, påverkan på fertiliteten samt hudproblem.
Högt värde:
Ett förhöjt zinkvärde i blodet kan också vara orsakat av för mycket zinktillskott, exponering för höga nivåer i vissa yrken och industrier men kan även ses vid vissa sällsynta genetiska sjukdomar som tex Wilsons sjukdom. Vid nedsatt njurfunktion kan zink nivåerna öka i kroppen pga försämrad utsöndring.
Transferrin
Transferrin är ett transportprotein som cirkulerar i blodet. Dess huvudsakliga uppgift är att binda till järn och transportera det i blodet till olika vävnader och organ där järn behövs.
Lågt värde:
Låga transferrinnivåer i blodet kan vara ett tecken på järnbrist. Otillräcklig järnintag i kosten eller rikliga menstruationer kan leda till järnbrist och låga transferrinvärden. Transferrin produceras till stor del i levern. Leversjukdomar kan påverka produktionen av transferrin och leda till låga nivåer.
Högt värde:
Höga transferrinvärden kan uppstå vid ett överskott av järn i kroppen. Det kan orsakas av överdriven järnintag genom kosttillskott eller blodtransfusioner. Höga transferrinnivåer kan även förekomma vid genetiska sjukdomar som hemokromatos sjukdom där kroppen absorberar och lagrar för mycket järn från maten. Det kan också förekomma vid lever- eller njursjukdomar och ibland vid inflammatoriska tillstånd som reumatoid artrit.
Alaninaminotransferas
ALAT (Alaninaminotransferas) är ett enzym som finns främst i leverceller. Liten mängd finns även i hjärtat, muskelvävnader och njurar. När leverceller skadas eller påverkas av sjukdom, frigörs ALAT i blodet, och mätningar av ALAT-nivåer används som en markör för leverhälsa och funktion.
Högt värde:
Ett högt ALAT-värde kan tyda på skada eller inflammation i levern men höga nivåer kan även orsakas av gallvägssjukdomar, muskelskador eller hjärtskada. Dessa tillstånd innefattar leversjukdom, toxisk-leverskada, virushepatit och gallvägssjukdom. Höga värden kan även ses vid intag av läkemedel, kosttillskott, blyförgiftning eller hög alkoholkonsumtion. Hos växande barn kan lätt förhöjda ALAT nivåer observeras. Höga ALAT värden kan observeras utan att levern är skadad och dessa tillstånd innefattar lungpropp, njursvikt och blodförgiftning.
Lågt värde:
Ett lågt ALAT-värde i blodet anses vanligtvis vara inom det normala intervallet och tyder normalt sett på att levern fungerar som den ska.
Alkalisk fosfatas
ALP står för alkaliskt fosfatas, och det är ett enzym som finns i olika vävnader i kroppen, inklusive levern, gallgångarna, benen och tarmarna. ALP är en del av leverprover som analyseras för att utvärdera leverhälsa och andra medicinska tillstånd.
Lågt värde:
Låga ALP (alkaliskt fosfatas) nivåer i blodet är relativt ovanliga och kan innebära underliggande medicinska tillstånd beroende på sammanhanget. Några möjliga orsaker kan vara näringsbrist, magnesiumbrist, problem med skeletthälsa och ämnesomsättning.
Högt värde:
Ett högt ALP (alkaliskt fosfatas) värde i blodet kan innebära olika medicinska tillstånd och underliggande problem. Förhöjda nivåer kan ses vid leversjukdom, gallvägssjukdomar, problem med benvävnad samt vissa tumörer. Höjda nivåer kan ses under barns tillväxtperiod men även under graviditet och i samband med frakturer som håller på att läka. Höga ALP värden kan även ses vid Reumatoid artrit (RA), diabetes men även vid intag av vissa läkemedel.
Aspartataminotransferas
ASAT (Aspartataminotransferas) är ett enzym som finns särskilt i levern och mindre mängd i hjärtat och skelettmuskler, men även i viss mängd i röda blodkroppar, bukspottkörtel och njurar. När dessa celler skadas eller bryts ner, frigörs ASAT i blodet, och därför kan mätningar av ASAT-nivåer i blodet användas som en indikator på eventuell skada på levern eller hjärtat.
Lågt värde:
Låga nivåer av ASAT i blodet är generellt ett tecken på att levern fungerar normalt och inte upplever någon allvarlig skada eller inflammation.
Högt värde:
Ett högt ASAT-värde i blodet kan innebära skada eller inflammation i levern eller annan organskada som tex hjärtinfarkt. Förhöjda värden kan även ses vid vävnadsskador.
Bilirubin
Bilirubin är ett gult pigment som bildas när röda blodkroppar bryts ned. Mätningar av bilirubin i blodprover hjälper till att bedöma leverfunktion och gallgångarnas hälsa, men även vid misstanke om ökad nedbrytning av röda blodkroppar. Symtom på högt bilirubin kan inkludera gulsot ett tillstånd där huden, ögonvitorna blir gulaktiga men kan även orsaka mörk urin och klåda.
Lågt värde:
Låga bilirubinnivåer tyder normalt sett inte på något medicinskt problem och kan vara en del av det normala variationsområdet.
Högt värde:
Höga bilirubinnivåer kan vara orsakat av en rad olika tillstånd som tex leversjukdomar, tumörer, gallgångssjukdom/gallsten och infektion. Höga nivåer kan ses vid hemolys viket är orsakat av ökad nedbrytning av röda blodkroppar. Intag av vissa läkemedel och höga alkoholkonsumtion kan ge höga bilirubinvärden. Svårt sjuka med tumörsjukdom eller svår hjärtsvikt kan få förhöjda bilirubinvärden. Högt bilirubinvärde behöver utredas.
Gamma-GT
Gamma-glutamyltransferas (GGT eller gamma-GT) är ett enzym som finns i levern, bukspottkörteln, gallvägar och njurarna. Höga GGT-nivåer kan observeras vid olika tillstånd som påverkar levern, såsom alkoholmissbruk, gallflödeshinder och leverrelaterade sjukdomar.
Lågt värde:
Låga nivåer av gamma-glutamyltransferas (GGT) i blodet är vanligtvis inte en orsak till oro men dock bedöms GGT värdet tillsammans med andra levervärden och ger en helhetsbedömning på lever-gallvägarnas funktion och hälsa därefter görs bedömning om ytterligare utredning behövs.
Högt värde:
Höga nivåer i blodet kan innebära olika hälsoproblem, särskilt i levern eller gallvägarna. Ett förhöjt GGT-värde är ofta ett tecken på leversjukdom eller gallvägsproblem. Men kan förekomma vid diabetes, alkoholintag eller vissa läkemedel.
Albumin
Albumin är en typ av protein som fungerar som en transportör för olika ämnen i blodet. Det transporterar hormoner, fettsyror, läkemedel och andra ämnen från ett ställe i kroppen till ett annat. Den upprätthåller även det kolloidosmotiska trycket i blodet. Provtagning kan användas för att bedöma lever- och njurfunktion, samt patientens nutritionsstatus.
Lågt värde:
Låga albuminnivåer kan var tecken för många olika medicinska tillstånd, inklusive leversjukdom, malnutrition, njursjukdom och inflammation eller infektion.
Högt värde:
Höga albuminnivåer är mindre vanliga men kan vara förknippade med uttorkning tex efter en längre period med magsjuka och vid vissa andra sjukdomstillstånd.
eGRF Kreatinin
eGFR (estimerad glomerulär filtrationshastighet) baserat på kreatinin är ett mått som används för att uppskatta njurarnas filtreringskapacitet. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt från musklerna som normalt filtreras ut av njurarna. Genom att mäta mängden kreatinin i blodet och använda det i en beräkningsformel tillsammans med faktorer som ålder, kön och kroppsstorlek, kan eGFR ge en indikation på hur väl njurarna fungerar.
Lågt värde:
Lågt GFR (glomerulär filtrationshastighet) tyder på en nedsatt njurfunktion. En låg GFR-nivå kan vara ett tecken på njursjukdom.
Högt värde:
Ett högt GFR (glomerulär filtrationshastighet) kan tyda på att njurarna filtrerar blodet effektivt. Generellt sett är en hög GFR-nivå inte så vanlig som en låg GFR-nivå, eftersom njurarna har en tendens att minska sin filtrationskapacitet med stigande ålder.
Fosfat
Fosfat är en viktig komponent i många biologiska processer i kroppen som ben-och tandhälsa, energiomsättning, celltillväxt och reparation. Fosfatnivåer mäts i blodet för att övervaka elektrolytbalansen, utvärdera njurfunktionen, benhälsa (skelettsjukdomar), metabola störningar, bisköldkörtelsjukdomar och vitamin D-brist.
Lågt värde:
Låga fosfatnivåer i blodet, även kallat hypofosfatemi, kan vara förknippade med olika medicinska tillstånd och kan påverka kroppens hälsa och funktion. Kan ses vid otillräckligt intag av fosfat eller försämrad absorption i tarmen men även vid D-vitaminbrist och alkoholöverkonsumtion. Ökad utsöndring via njurarna (t.ex. vid njursjukdom eller hyperparatyreoidism). Förflyttning av fosfat in i cellerna (t.ex. vid alkalos eller insulinbehandling vid diabetisk ketoacidos). Ökad fosfatanvändning i kroppen (t.ex. vid refeeding syndrome).
Högt värde:
Höga fosfatnivåer (hyperfosfatemi) kan orsakas av en rad tillstånd bland annat nedsatt njurfunktion eller njursvikt. Hypoparatyreoidism (nedsatt funktion av bisköldkörtlarna). Överdrivet intag av fosfat (genom mat eller tillskott). Förhöjd cellnedbrytning (t.ex. rabdomyolys, tumörlyssyndrom, hemolys). Acidos (sänkt pH i blodet). Vitamin D-intoxikation (överdriven mängd aktivt vitamin D).
Kalium
Kalium är en elektrolyt (mineral) som finns i kroppen och är viktigt för att upprätthålla flera funktioner, särskilt för att reglera vätskebalansen, stödja normal nervfunktion, muskelkontraktion och hjärtfunktion.
Lågt värde:
Lågt kaliumvärde i blodet, känt som hypokalemi, kan uppstå av olika skäl som lågt intag genom kosten, förlust genom ökad urinering pga intag av vissa läkemedel eller vid långvariga kräkningar eller diarrer. Låga kaliumvärden (hypokalemi) kan uppstå som en bieffekt av att konsumera stora mängder lakrits. Hypokalemi kan ge muskelsvaghet, trötthet men vid uttalade låga nivåer leda till hjärtrytmstörningar.
Högt värde:
Högt kaliumvärde i blodet, känt som hyperkalemi, kan ses vid användning av vissa läkemedel så som vissa blodtrycksmediciner eller kalium innehållande läkemedel. Höga nivåer kan ses vid njursvikt men även vid obehandlad Addisonsjukdom, en störning i binjurarna. Otillräcklig insulinproduktion särskilt vid typ 1-diabetes kan påverka kroppens förmåga att transportera kalium in i cellerna och orsaka höga kaliumnivåer. Hyperkalemi kan ge symtom som muskelsvaghet, domningar, hjärtklappning men kan vid uttalade höga nivåer påverka hjärtfunktionen och leda till hjärtrytmstörningar.
Kreatinin
Kreatinin är ett avfallsämne som bildas i musklerna och dess nivåer i blodet är en viktig parameter för att utvärdera njurfunktionen. Normalt sett filtreras kreatinin från blodet av njurarna och utsöndras sedan i urinen. Koncentrationen av kreatinin i blodet är därför ett sätt att mäta hur väl njurarna filtrerar och utsöndrar avfallsprodukter.
Lågt värde:
Låga nivåer av kreatinin är vanligtvis inte relaterade till hälsoproblem. Låga värden kan ses vid låg muskelmassa, under graviditet och hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln). Vissa leversjukdomar kan påverka produktionen av kreatinin och leda till låga nivåer. Låga nivåer anses vanligtvis vara en normal variation, så länge de inte åtföljs av andra tecken på en underliggande sjukdom.
Högt värde:
Höga kreatininnivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion som kan orsakas av olika tillstånd. Njursjukdom (kronisk eller akut), stopp i urinvägarna, vätskebrist så som lågt intag eller förlust genom kräkningar eller diarrer. Högt protein intag antigen via kosttillskott eller kött. Kan även orsakas av muskelskador och vissa läkemedel. Även hög muskelmassa kan öka kreatininnivåerna.
Natrium
Natrium är en elektrolyt som är avgörande för att reglera vattenbalansen i cellerna och för nerv- och muskelfunktionen. Dess koncentration påverkar även blodtrycket och är nödvändig för upprätthållande av syra-basbalansen. Mängden natrium kontrolleras genom hormonella system för att säkerställa optimal kroppsfunktion.
Lågt värde:
Lågt natrium i blodet, känt som hyponatremi, kan uppstå av olika skäl så som överskott av vätska, njur- eller leversjukdomar, hjärtsvikt eller vissa läkemedel. Vissa hormonella störningar, som binjureinsufficiens, kan påverka natriumbalansen.
Högt värde:
Ett förhöjt natriumvärde i blodet kallas hypernatremi kan uppstå av olika skäl och är oftast kopplad till en störning av vätskebalansen som vid otillräckligt vattenintag, nedsatt njurfunktion, förlust av kroppsvätska (t.ex. genom svettning, diarré eller kräkningar), eller höga salthalter i kosten samt hormonrubbning.
Kalcium
Kalcium är en viktig mineral i kroppen, och det spelar en central roll i flera fysiologiska processer samt betydelse för ben- och tandhälsa, hjärtfunktion, muskelfunktion och nervsystemet. Det används för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som benskörhet, njurproblem, bisköldkörtelsjukdomar, cancer samt för att utvärdera näringsstatus.
Lågt värde:
Låga kalciumnivåer i blodet, även kallat hypokalcemi, kan vara förknippade med olika medicinska tillstånd och kan påverka kroppens funktioner. Till exempel kan låga kalciumnivåer (hypokalcemi) vara kopplade till underaktivitet i bisköldkörtlarna (hypoparatyreoidism), malabsorption (minskat upptag av näringsämnen från tarmen) eller njurproblem.
Högt värde:
Höga kalciumnivåer i blodet, även kallat hyperkalcemi, kan vara resultatet av hyperparatyreoidism (ett överskott av parathormon i bisköldkörteln), vissa cancersjukdomar, vissa mediciner eller överdrivet intag av kalcium eller vitamin D .
Hemoglobin
Hemoglobin (Hb) är ett protein som finns i röda blodkroppar och är ansvarig för att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ för att dessa ska kunna utföra sina funktioner. Förändringar i hemoglobinhalten eller dess funktion kan påverka kroppens förmåga att leverera syre till cellerna och kan resultera i olika sjukdomar. Ett lågt hemoglobin-värde kan vara orsaken till anemi vilket ofta resulterar i trötthet.
Lågt värde:
Lågt hemoglobin kan tyda på anemi. Ett tillstånd som bland annat kan uppstå vid brist på järn i kosten eller nedsatt järnupptag men även vid låga nivåer av vitamin B12 och folsyra. Järnbristanemi är oftast vanligt förekommande hos kvinnor med rikliga menstruationsblödningar. Tillstånd som vissa kroniska sjukdomar, blödningar och mediciner kan orsaka ett lågt hemoglobin värde. I ovanliga fall kan blodbrist bero på vissa typer av blodcancer. Vid dessa tillstånd är det vanligt att flera olika blodcellstyper påverkas kraftigt samtidigt. Lågt hemoglobin kan resultera i symtom som trötthet, blekhet och andnöd.
Högt värde:
Ett högt hemoglobinvärde innebär att mängden hemoglobin i blodet överskrider det normala referensintervallet vilket kan förekomma vid kronisk rökning, uttorkning, sömnapné eller längre vistelse på hög höjd. Vissa lungsjukdomar kan orsaka höga hemoglobinvärden. Polycytemia Vera är en blodsjukdom som orsakar höga hemoglobin-nivåer.
Trombocyter
Trombocyter, även kända som blodplättar, spelar en avgörande roll i kroppens blodkoagulationssystem och är ansvariga för att stoppa blödning när det uppstår skada på blodkärlen. Att mäta antalet blodplättar i blodet genom att kontrollera trombocytantalet kan vara till hjälp för att diagnostisera flera olika sjukdomar. Trombocyter, eller blodplättar, har en livslängd på cirka 8 till 10 dagar i blodcirkulationen. Efter denna tid tas de upp och bryts ned av mjälten.
Lågt värde:
Låga trombocytvärden, kan öka risken för blödning och påverka blodkoagulationssystemet. Orsaker till detta kan vara benmärgenssjukdomar, autoimmuna sjukdomar som idiopatisk trombocytopen purpura (ITP) där immunsystemet attackerar och förstör trombocyter. Infektioner (allvarliga och kroniska), mjältsjukdomar (splenomegali), blödningar eller hemolytiska tillstånd samt vissa läkemedel. Brist på vitaminer och mineraler, som vitamin B12, folsyra eller järn, kan påverka trombocytproduktionen.
Högt värde:
Höga trombocytvärden kan vara icke symtom givande och upptäckas slumpmässigt vid rutinmässiga blodprov. Orsaken kan vara vissa benmärgssjukdomar, kroniska inflammatoriska processer, splenektomi vilket innebär avlägsnande av mjälten och kan leda till en ökning av trombocyter eftersom mjälten normalt hjälper till att reglera trombocytantalet.
Erytrocyter
Erytrocyter är röda blodkroppar, deras huvudsakliga uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ samt att transportera koldioxid tillbaka till lungorna för utandning. Erytrocyter har sin karakteristiska röda färg på grund av det järninnehållande hemoglobinproteinet som finns i deras cytoplasma.
Lågt värde:
Låga värden sen vid anemi en vanlig orsak till detta är brist på järn. Brist på vitaminer som B12 och folsyra kan också orsaka låga värden men även andra åkommor och tillstånd. Detta kan resultera i en rad symtom som tex trötthet, blekhet, andfåddhet med mera.
Högt värde:
Höga erytrocytvärden, kan indikera flera olika medicinska tillstånd. Några orsaker är exempelvis syrebrist eller lågt vätskeintag. Andra exempel på tillstånd kan vara Polycytemia vera en sällsynt typ av blodcancer som tillhör gruppen myeloproliferativa sjukdomar.
Hematokrit
Hematokrit är ett blodprov som mäter andelen röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet i förhållande till den totala mängden blod. Resultatet anges vanligtvis som en procentandel och kan vara användbart för att utvärdera blodvolymen och följa upp olika medicinska tillstånd.
Lågt värde:
En orsak till lågt hematokrit är anemi, vilket innebär att det finns för få röda blodkroppar eller att de innehåller för lite hemoglobin. Anemi kan orsakas av järnbrist, vitamin B12-brist eller folsyrabrist. Det finns en rad andra underliggande orsaker och sjukdomar som kan orsaka lågt hematokrit.
Högt värde:
Höga hematokritnivåer kan tyda på polycytemi, ett tillstånd där kroppen har en överproduktion av röda blodkroppar, vilket kan leda till ökad blodviskositet och öka risken för trombos (bildande av blodproppar) och andra hjärt- och kärlproblem på grund av den ökade viskositeten i blodet.
Leukocyter
Leukocyter är en typ av blodkroppar som kallas för vita blodkroppar. Dessa celler är en viktig del av kroppens immunsystem och spelar en avgörande roll i att försvara kroppen mot infektioner och sjukdomar. Leukocyter kan kretsa i blodet och färdas till vävnader där de kämpar mot bakterier, virus och andra främmande ämnen. När man testar leukocytvärdet i blodet, kontrollerar man antalet vita blodkroppar och kan avgöra om kroppen är i färd med att bekämpa en inflammation eller sjukdom. Det ger också information om något påverkar kroppens förmåga att producera vita blodkroppar, vilket kan innebära att immunförsvaret inte fungerar som det ska.
Lågt värde:
Låga leukocyt värden (leukopeni) kan öka risken för infektioner, eftersom det innebär att kroppens försvarssystem är nedsatt vilket kan leda till upprepade eller allvarliga infektioner. Låga antal leukocyter kan även vara orsakade av benmärgssjukdomar, leukemi, förstorad mjälte, B12 och folatbrist.
Högt värde:
Höga leukocytvärden, även kända som leukocytos ses oftast i samband med infektioner orsakat av bakterier och vissa virus. Det kan även tyda på olika medicinska tillstånd och är ofta en del av kroppens immunrespons på infektioner, inflammation eller andra hälsoproblem som vissa blodsjukdomar men ses även vid användning av vissa läkemedel, rökning, stress eller allergiska reaktioner.
Medelcellvolym
MCV står för Mean Corpuscular Volume, och det är en blodparameter som mäter den genomsnittliga volymen av röda blodkroppar och ger information om de röda blodkropparnas storlek.
Lågt värde:
Lågt MCV innebär att de röda blodkropparna är mindre än normalt. Detta kan förekomma vid järnbristanemi eller andra former av anemi som tex vid kronisk blödning. Thalassemi är en ärftlig blodsjukdom som påverkar produktionen av hemoglobin och kan leda till små röda blodkroppar och lågt MCV. Långvarig inflammation kan påverka produktionen av röda blodkroppar och bidra till ett lågt MCV.
Högt värde:
Högt MCV kan tyda på att de röda blodkropparna är större än normalt. Detta kan en rad olika orsaker som tex vissa vitaminbrister, såsom brist på vitamin B12 eller folsyra, leversjukdomar och kronisk alkoholkonsumtion.
Hemoglobinmassa
MCH står för Mean Corpuscular Hemoglobin, och det är en blodparameter som mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i varje enskild röd blodkropp. Hemoglobin är det järninnehållande proteinet som finns i röda blodkroppar och är ansvarigt för att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och för att bära koldioxid tillbaka till lungorna för att andas ut.
Lågt värde:
Lågt MCH kan vara ett tecken på järnbrist men kan även ses vid Thalassemi är en genetisk blodsjukdom som påverkar produktionen av hemoglobin och kan leda till lågt MCH.
Högt värde:
Högt MCH kan tyda på närvaron av vissa former av anemi, såsom megaloblastisk anemi, som kan orsakas av brist på vitamin B12 eller folsyra. Höga värden kan även ses vid kronisk alkoholkonsumtion och vissa leversjukdomar.
C-reaktivt protein (CRP)
C-reaktivt protein (CRP) är en markör för inflammation i kroppen och används ofta som en indikator på immunsystemets respons mot infektion, skada eller inflammation.
Lågt värde:
Låga nivåer av C-reaktivt protein i blodet är oftast normalt, men de kan också indikera låg eller avsaknad av inflammation i kroppen. Ett CRP-testresultat med låga värden tyder på att det inte finns någon pågående infektion, skada eller inflammation.
Högt värde:
Höga nivåer av C-reaktivt protein i blodet är tecken på inflammation och kan bero på olika hälsotillstånd. Infektioner, autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska tillstånd och vävnadsskador kan alla leda till ökade CRP-nivåer.
