Fertilitetstest Stor
1590 kr
Testet ger en bild av de relevanta fertilitetsrelaterade hormoner som kan influera din fertilitet, med detta test kan du kontrollera att markörerna ligger inom referens, samt få en upplysning om mängden äggfolliklar som finns. Provet ger ingen information om äggens kvalitet.
Fertilitetstestet är utformat för kvinnor som önskar mäta nivåerna av könshormoner och sköldkörtelhormonerna TSH och T4, samt inkluderar en komplett blodstatus och folsyra.
Inför ditt besök
- Undvik höga biotintillskott (vitamin B7) före testet.
- Undvik att ta sköldkörtelmedicin före provtagningen.
- Undvika stress och fysisk träning 1-2 dygn före provtagningen
- Testet bör tas före klockan 10 på morgonen.
- Testet bör tas dag 2-5 i menstruationscykeln.
- P-piller och hormonbehandling kan påverka resultatet. Avsluta aldrig din behandling utan att konsultera läkare innan.
- Konsultera din läkare om du har svårigheter med att bli gravid.
Vi föreslår att du rådgör med din vårdgivare för att fastställa den bästa tidpunkten och det specifika syftet med testet. Dina blodprovresultat kommer konstateras i relation till referensintervallen följt av en kort läkarkommentar. Vi kan inte tillhandahålla en helhetstolkning av dina provsvar utan tillgång till din anamnes, utan möjlighet att jämföra resultaten från olika provtagningar för att ge en mer omfattande bedömning, ställa en diagnos eller identifiera orsaker.
Vår läkarteam kan inte avgöra huruvida du är fertil baserat på dina provsvar, då det krävs en mer omfattande individuell utvärdering. För närmare bedömning av dina resultat kan du ta med provresultaten till din specialistläkare eller gynekolog för en mer detaljerad utvärdering av din fertilitet.
Vad testas i denna hälsokontroll?
Östrogen
Östrogen är en grupp hormoner som inkluderar östradiol, östron, och östriol. Dessa produceras huvudsakligen i äggstockarna och i mindre mängder i binjurarna samt testiklarna hos män. Östrogen spelar en central roll i reproduktionssystemet och påverkar även skelett, hud, och kardiovaskulärt system. Vid laboratorietester mäts östrogen, vanligtvis östradiol, för att utvärdera reproduktiv hälsa hos kvinnor, övervaka hormonbehandlingar, eller diagnostisera problem som oregelbunden menstruation. Optimala nivåer varierar beroende på ålder och fasen i menstruationscykeln.
Lågt värde:
Lågt östrogen kan bero på klimakteriet hos kvinnor, där äggstockarna minskar produktionen av östrogen, det är även vanligt hos kvinnor som kirurgiskt avlägsnat äggstockarna. Låga östrogennivåer kan leda till oregelbunden menstruation, vaginal torrhet, urinvägsinfektioner, minskad libido, sömnproblem och benförlust. Kvinnor kan uppleva värmevallningar, humörsvängningar och får ökad risk för kardiovaskulära problem. Lågt östrogen kan leda till svårigheter att bli gravid.
Högt värde:
Höga östrogennivåer kan orsakas av hormonersättningsterapi som innehåller östrogen. Överdriven kroppsfett, särskilt i bukområdet, kan producera östrogen. Vissa medicinska tillstånd, som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), hormonproducerande tumörer kan också orsaka höga värden. Symtom kan vara ökad vikt, minskad sexlust, ömhet i brösten och humörsvängningar samt ökad risk för vissa cancersjukdomar, som bröst- och livmodercancer. Hos män kan förhöjda östrogennivåer indikera sjukdomar i testiklarna, en ökad omvandling av testosteron till östrogen vid fetma, eller leversskador.
FSH
FSH står för follikelstimulerande hormon. Ett hormon som produceras och frisätts av den främre delen av hypofysen, en körtel i hjärnan. FSH spelar en central roll i regleringen av reproduktionsfunktionen hos både män och kvinnor. FSH stimulerar tillväxten och mognaden av äggblåsor (folliklar) i äggstockarna hos kvinnor. FSH stimulerar även äggstockarna att producera östradiol, ett av de östrogena hormonerna. Östradiol är viktigt för att bibehålla en hälsosam menstruationscykel och förbereda livmodern för en eventuell graviditet. Hos män stimulerar FSH produktionen av spermier genom att påverka testiklarna. Det spelar en viktig roll i regleringen av spermatogenesen.
Lågt värde:
Lågt FSH-värde hos kvinnor kan indikera en minskad produktion av ägg. Det kan innebära att vår hypofys eller hypothalamus, som är delar av hjärnan, inte fungerar som de borde. Hög fysisk eller emotionell stress och undervikt kan orsaka sänkning i FSH-nivån. Låga FSH värden kan ses hos kvinna som är gravid. Hos män tyder ett lågt FSH-värde på att hypofysen eller hypotalamus inte fungerar som de ska och därmed påverkar testikelfunktionen. Hög emotionell stress och undervikt kan orsaka sänkning i FSH-nivån även hos män.
Högt värde:
Hos kvinnor kan höga FSH-nivåer ses vid menopaus och klimakteriet. Det kan också bero på att kvinnan har en låg äggreserv, vilket kan vara en orsak till fertilitetsproblem. Hos män kan höga FSH-nivåer tyda på testiklarna inte fungerar optimalt. Förhöjda värden kan ses vid sjukdomar som Turners syndrom samt Klinefelters syndrom och hypofystumörer som överproducerar FSH. Höga FSH-nivåer kan vara kopplade till infertilitet och nedsatt spermaproduktion.
Luteiniserande hormon
Luteiniserande hormon, förkortat LH, är ett hormon som produceras och frisätts av den främre delen av hypofysen, en körtel i hjärnan. LH spelar en central roll i reglering av reproduktionsfunktioner hos både män och kvinnor. Hos kvinnor hjälper LH till att stimulera ägglossningen. Hos män stimulerar LH produktionen av testosteron från testiklarna.
Lågt värde:
Låga nivåer av luteiniserande hormon (LH) kan bero på olika orsaker, oftast relaterade till störningar i den komplexa hypothalamus-hypofys-axeln. Hypotalamus, en del av hjärnan, producerar gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), som i sin tur stimulerar hypofysen att producera LH. Låga LH-nivåer inkluderar hypothalamusinsufficiens, där det inte produceras tillräckligt med GnRH, eller hypofysproblem som hindrar korrekt LH-frisättning. Ätstörningar som anorexia nervosa, överdriven fysisk träning och kronisk stress kan påverka hypothalamus och därmed minska LH-produktionen. Hyperprolaktinemi, höga nivåer av prolaktin, kan också hämma GnRH och därmed påverka LH. Vissa medicinska tillstånd eller kroniska sjukdomar kan störa den normala funktionen av hypothalamus-hypofys-axeln. Låga LH-nivåer hos kvinnor kan vara förknippade med problem med ägglossningen. LH är viktigt för att starta ägglossningsprocessen, och brist på tillräckligt LH kan påverka ägglossningens regelbundenhet eller hindra den helt. Låga LH-nivåer hos män kan innebära problem med testosteronproduktionen från testiklarna och nedsatt spermaproduktion.
Högt värde:
Höga LH-nivåer hos kvinnor, särskilt i förhållande till follikelstimulerande hormon (FSH), kan indikera nedsatt äggstocksfunktion. Det kan vara en signal på minskad äggreserv och övergång till klimakteriet. Kvinnor med PCOS kan uppleva höga LH-nivåer i förhållande till FSH. Detta kan bidra till oregelbundna menstruationscykler och ägglossningsproblem. Höga LH-nivåer kan också ses hos kvinnor med primär ovarial insufficiens, där äggstockarna förlorar sin normala funktion innan 40års ålder. Höga LH-nivåer hos män kan vara en kompensatorisk mekanism för att stimulera testosteronproduktionen. Detta kan hända om testiklarna inte svarar tillräckligt på LH pga nedsatt testikelfunktion. Detta kan vara ett tecken på primär testikulär svikt eller andra tillstånd som påverkar testiklarnas funktion.
(AMH) Anti-Müllerian Hormone
AMH är ett hormon producerat av äggstockarna och mäts i blodet för att bedöma kvinnans äggstocksreserv. Höga AMH-nivåer kan tyda på en större mängd äggblåsor och därmed en bättre äggstocksreserv, vilket är relevant för fertilitetsbedömningar. Låga nivåer kan indikera en minskad äggstocksreserv. AMH-test används ofta inom reproduktiv medicin för att prognostisera ägglossningssvar och vägleda fertilitetsbehandlingar som in vitrofertilisering (IVF). Det är ett användbart verktyg för att bedöma kvinnors fertilitetspotential.
Lågt värde:
Orsaker till lågt AMH kan vara normalt åldrande, där äggreserven naturligt minskar över tiden och kan ses efter menopaus men kan också bero på andra faktorer. Ett lågt AMH-värde kan innebära en minskad äggstocksreserv, vilket innebär att det finns färre äggblåsor tillgängliga för mognad i äggstockarna. Kvinnor med låga AMH-nivåer kan ha svårigheter att bli gravida naturligt och kan uppleva en accelererad minskning av fertiliteten med stigande ålder. Det är dock viktigt att komplettera AMH-resultat med andra fertilitetsmarkörer och att rådgöra med en fertilitetsexpert för en helhetsbedömning.
Högt värde:
Ett högt AMH-värde innebär vanligtvis en ökad äggstocksreserv, vilket betyder att det finns en större mängd äggblåsor i äggstockarna. Detta kan tyda på att en kvinna har god fertilitetspotential. Högt AMH kan ses vid polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), det kan därför vara svårt att bli gravid även om AMH-värdet är högt.
SHBG
SHBG står för ”Sex Hormone Binding Globulin” är ett protein i blodet som bildas huvudsakligen i levern. Den binder sig till könshormoner, särskilt testosteron och östradiol, och transporterar dem i blodomloppet. SHBG spelar en viktig roll i regleringen av hormonbalansen i kroppen genom att påverka mängden fritt (ej bundet) hormon tillgängligt för kroppen.
Lågt värde:
Låga nivåer av SHBG kan resultera i en ökad mängd fritt testosteron och östradiol i blodet. Det kan vara en indikation på problem med regleringen av könshormoner i kroppen. Låga SHBG-nivåer har observerats i samband med övervikt, insulinresistens (vilket leder till höga insulinnivåer) och typ 2-diabetes. Låga SHBG-nivåer kan associeras med tillstånd som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), underfunktion av sköldkörtelhormoner och Cushings sjukdom..
Högt värde:
Höga SHBG-nivåer innebär att en större del av könshormonerna är bundna och inte fritt tillgängliga för att utöva sina biologiska effekter. Högt SHBG kan vara förknippat med hormonella obalanser, leverproblem, hypertyreos (ökad sköldkörtelhormonproduktion), anorexia nervosa och vissa mediciner som östrogenbaserade preventivmedel. Det kan leda till en minskad biologisk aktivitet av testosteron och östradiol. Under graviditeten ökar även nivåerna av SHBG på grund av att kroppens östrogennivåer stiger.
Testosteron
Testosteron är ett könshormon som spelar en viktig roll i kroppens utveckling och underhåll av manliga könsorgan och manliga egenskaper. Det produceras främst i testiklarna hos män och i små mängder i äggstockarna hos kvinnor. En mindre mängd testosteron produceras också i binjurarna hos både män och kvinnor.
Lågt värde:
Lågt testosteron hos män kan orsakas av åldrande, hypogonadism (problem med testiklarna, hypofysen eller hypothalamus i hjärnan), vissa läkemedel, kroniska sjukdomar som diabetes, övervikt, brist på motion. Stress, sömnbrist, och genetiska faktorer kan också vara några orsaker. Låga testosteronnivåer hos män kan leda till olika fysiska och psykiska symptom. Testosteron spelar en nyckelroll i många aspekter av manlig hälsa, inklusive sexuell funktion, muskelmassa och benhälsa. Låga värden kan även orsaka trötthet och nedsatt energi, ökad kroppsfett och minskad hårväxt. Hos kvinnor kan det leda till ökad trötthet, nedstämdhet samt en minskad chans att bli gravid.
Högt värde:
Högt testosteron hos män kan orsaka ökad kroppshår, ökad benägenhet för akne och fet hud, ökad libido samt minskad spermieproduktion. I vissa fall kan det vara en normal fysiologisk reaktion på till exempel intensiv fysisk träning. Hos kvinnor kan höga testosteronnivåer bero på flera faktorer, inklusive polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och kongenital binjurebarkshyperplasi. Kan även ses vid användning av anabola steroider eller testosteronbehandling och hormonproducerande tumörer. Hos kvinnor leder detta till manliga egenskaper som hirsutism (ökad behåring) och mörkare röst.
T4 fritt (Tyroxin)
T4, eller tyroxin, är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Det andra huvudsakliga sköldkörtelhormonet är T3 (trijodtyronin). Sköldkörtelhormonerna T4 och T3 är centrala för regleringen av ämnesomsättningen och påverkar en mängd olika fysiologiska processer i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T4 (tyroxin) är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypotyreos. Låga T4 nivåer kan orsakas av olika tillstånd som påverkar sköldkörtelns funktion, medicinering, autoimmuna sjukdomar, och andra faktorer som påverkar hormonproduktionen.
Under graviditet kan T4-nivåerna förändras, i den sista trimestern kan fria T4-nivåer vara något lägre utan att hypotyreos föreligger. Låga T4-nivåer kan resultera i symtom som trötthet, viktökning och depression.
Högt värde:
Ett högt värde av T4 (tyroxin) kan ha flera möjliga orsaker och är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion, vilket kallas hypertyreos. Höga T4-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom hjärtklappning, viktnedgång, darrningar och värmeintolerans.
T3 - Trijodotyronin
T3 är en förkortning för trijodtyronin, som är ett av de två huvudsakliga sköldkörtelhormonerna som produceras av sköldkörteln. Sköldkörtelhormonerna, inklusive T3, påverkar en mängd fysiologiska processer i kroppen, inklusive ämnesomsättningen. Obalanser i sköldkörtelhormonnivåerna, antingen i riktning mot överproduktion eller underproduktion, kan leda till olika sköldkörtelsjukdomar och relaterade hälsoproblem.
Lågt värde:
Ett lågt värde av T3 (trijodtyronin) kan vara ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion (hypotyreos) och kan ha flera möjliga orsaker. T3-nivåerna sjunker ofta senare än T4 vid hypotyreos, eftersom kroppen kompenserar genom att omvandla T4 till T3. Låga T3-nivåer kan leda till symtom som trötthet, viktökning och förstoppning.
Högt värde:
Ett högt värde av T3 (trijodtyronin) är vanligtvis ett tecken på ökad sköldkörtelfunktion (hypertyreos). Vid denna sjukdom kan höga T3-nivåer ofta observeras tidigare än höga T4-nivåer. Höga T3-nivåer resulterar oftast i symtom som är förenliga med en överaktiv sköldkörtel, såsom ökad ämnesomsättning, hjärtklappning och viktnedgång.
Tyroideastimulerande hormon
TSH står för ”sköldkörtelstimulerande hormon.” Det är ett hormon som produceras och frisätts av hypofysen, en körtel i hjärnan. Funktionen av TSH är att stimulera sköldkörteln att producera och frisätta sköldkörtelhormoner (främst T3 och T4) som är avgörande för att reglera ämnesomsättningen i kroppen.
Lågt värde:
Ett lågt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika tillstånd och problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet. Lågt TSH kan vara ett tecken på ökad produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner (T3 och T4) ett tillstånd som kallas hypertyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Högt värde:
Ett högt TSH (thyroid-stimulating hormone) kan tyda på olika problem i sköldkörteln eller det endokrina systemet och är oftast ett tecken på nedsatt sköldkörtelfunktion en så kallad hypotyreos. En samlad bedömning av symtom och andra sköldkörtelprover behövs för att läkaren ska kunna sätta diagnos.
Hemoglobin
Hemoglobin (Hb) är ett protein som finns i de röda blodkropparna och har till uppgift att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ. Om hemoglobinvärdet är för lågt eller för högt kan kroppens syretillförsel påverkas, vilket kan leda till olika symtom och sjukdomstillstånd. Ett lågt hemoglobinvärde är ett tecken på blodbrist (anemi) och kan ofta ge trötthet.
Lågt värde:
Lågt hemoglobin tyder oftast på anemi. Detta kan orsakas av järnbrist, nedsatt järnupptag eller brist på vitamin B12 eller folsyra. Järnbristanemi är vanlig hos kvinnor med rikliga menstruationer. Även kroniska sjukdomar, blödningar och vissa läkemedel kan leda till lågt hemoglobin. I mer ovanliga fall kan blodbrist bero på blodsjukdomar, där ofta flera typer av blodceller påverkas samtidigt. Vanliga symtom är trötthet, blekhet och andfåddhet.
Högt värde:
Ett högt hemoglobinvärde innebär att mängden hemoglobin i blodet är högre än normalt. Detta kan ses vid uttorkning, kronisk rökning, sömnapné eller vid vistelse på hög höjd. Vissa lungsjukdomar kan också leda till förhöjt hemoglobin. En ovanligare orsak är polycytemia vera, en blodsjukdom som leder till ökad produktion av röda blodkroppar..
Trombocyter / blodplättar
Trombocyter, eller blodplättar, hjälper blodet att levra sig och stoppa blödning vid skada på blodkärlen. De lever i blodet i cirka 8–10 dagar innan de bryts ned av mjälten.
Lågt värde:
Lågt trombocytantal kan öka risken för blödningar. Orsaker kan vara sjukdomar i benmärgen, autoimmuna sjukdomar (t.ex. ITP), infektioner, sjukdom i mjälten, blödningar, vissa läkemedel eller brist på vitamin B12, folat eller järn.
Högt värde:
Högt trombocytantal ger oftast inga symtom och upptäcks vid rutinprov. Orsaker kan vara vissa benmärgssjukdomar, kroniska inflammationer eller borttagen mjälte (splenektomi)..
Erytrocyter
Erytrocyter är röda blodkroppar vars huvudsakliga uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader och organ samt att föra tillbaka koldioxid till lungorna för utandning. De har sin karakteristiska röda färg tack vare hemoglobin, ett järninnehållande protein som finns i cellerna.
Lågt värde:
Låga erytrocytvärden ses vid anemi (blodbrist). En vanlig orsak är järnbrist, men brist på vitamin B12 eller folsyra kan också leda till låga värden. Även andra sjukdomar och tillstånd kan påverka antalet röda blodkroppar. Låga erytrocytvärden kan ge symtom som trötthet, blekhet, andfåddhet och nedsatt ork.
Högt värde:
Förhöjda erytrocytvärden kan förekomma vid tillstånd som leder till syrebrist, till exempel vid lungsjukdom, vistelse på hög höjd eller rökning. Höga värden kan också ses vid uttorkning, då blodet blir mer koncentrerat. I mer ovanliga fall kan höga erytrocytvärden bero på polycytemia vera, en sällsynt blodsjukdom som innebär ökad produktion av röda blodkroppar..
Hematokrit
Hematokrit är ett blodprov som mäter andelen röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet i förhållande till den totala mängden blod. Resultatet anges vanligtvis som en procentandel och kan vara användbart för att utvärdera blodvolymen och följa upp olika medicinska tillstånd.
Lågt värde:
En orsak till lågt hematokrit är anemi, vilket innebär att det finns för få röda blodkroppar eller att de innehåller för lite hemoglobin. Anemi kan orsakas av järnbrist, vitamin B12-brist eller folsyrabrist. Det finns en rad andra underliggande orsaker och sjukdomar som kan orsaka lågt hematokrit.
Högt värde:
Höga hematokritnivåer kan tyda på polycytemi, ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar. Detta kan leda till ökad blodviskositet och därmed ökad risk för trombos och andra hjärt- och kärlproblem. Förhöjt hematokrit kan även ses vid uttorkning, då blodet blir mer koncentrerat..
Leukocyter / vita blodkroppar
Leukocyter är vita blodkroppar som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och skyddar mot sjukdomar. De cirkulerar i blodet och kan ta sig till vävnader där de bekämpar bakterier, virus och andra främmande ämnen. Ett leukocytprov mäter antalet vita blodkroppar i blodet och kan ge information om kroppens immunförsvar fungerar som det ska.
Lågt värde:
Lågt antal vita blodkroppar (leukopeni) kan innebära att immunförsvaret är nedsatt, vilket ökar risken för infektioner. Orsaker kan vara vissa sjukdomar i benmärgen, blodsjukdomar som leukemi, förstorad mjälte, eller brist på viktiga vitaminer som B12 och folat.
Högt värde:
Högt antal vita blodkroppar ses ofta vid infektioner, inflammation, allergiska reaktioner eller stress. Det kan också förekomma vid vissa blodsjukdomar eller som en reaktion på läkemedel eller rökning..
Medelcellvolym
MCV (Mean Corpuscular Volume) är ett blodprov som mäter den genomsnittliga volymen hos de röda blodkropparna. MCV ger information om storleken på erytrocyterna och används tillsammans med andra blodvärden för att utreda anemi och andra blodsjukdomar.
Lågt värde:
Ett lågt MCV innebär att de röda blodkropparna är mindre än normalt (mikrocytos). Vanliga orsaker är järnbristanemi, kroniska blödningar, samt ärftliga blodsjukdomar som thalassemi. Långvarig inflammation kan också bidra till lågt MCV genom att påverka produktionen av röda blodkroppar.
Högt värde:
Ett högt MCV innebär att de röda blodkropparna är större än normalt (makrocytos). Vanliga orsaker inkluderar brist på vitamin B12 eller folat, leversjukdom, långvarig alkoholkonsumtion, samt vissa läkemedel som påverkar benmärgen..
(Mean Corpuscular Hemoglobin)
MCH mäter den genomsnittliga mängden hemoglobin i varje röd blodkropp. Hemoglobin är det protein som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och koldioxid tillbaka till lungorna.
Lågt värde:
Lågt MCH kan tyda på att de röda blodkropparna innehåller mindre hemoglobin än normalt, vilket ofta ses vid järnbrist eller vissa ärftliga blodsjukdomar som thalassemi. Detta kan leda till trötthet, blekhet och svaghet.
Högt värde:
Högt värde:
Högt MCH innebär att de röda blodkropparna i genomsnitt innehåller mer hemoglobin än normalt. Detta ses oftast vid megaloblastisk anemi, som kan bero på brist på vitamin B12 eller folat. Lätta ökningar kan även förekomma vid vissa leversjukdomar eller vid långvarig alkoholkonsumtion, ofta som ett resultat av förstorade röda blodkroppar..
Vitamin B9 (Folat)
Folat är ett vattenlösligt B-vitamin, även känt som vitamin B9. Folsyra är den syntetiska form av folat som används i kosttillskott och berikade livsmedel. Folat är nödvändigt för flera viktiga funktioner i kroppen, inklusive DNA-syntes, bildning av röda blodkroppar och normal celldelning. Behovet är särskilt stort under perioder med snabb tillväxt, såsom under graviditet och barndom. Brist på folat under tidig graviditet kan leda till allvarliga fosterskador. Folat finns naturligt i livsmedel som gröna bladgrönsaker, citrusfrukter, bönor, nötter, frön och lever, och tillsätts även i vissa berikade livsmedel samt kosttillskott.
Lågt värde:
Låga folatnivåer i blodet tyder på folatbrist, vilket kan orsakas av otillräckligt intag, nedsatt upptag i mag-tarmkanalen, ökat behov, vissa sjukdomar eller läkemedel. Folatbrist kan leda till megaloblastisk anemi och andra hälsoproblem.
Högt värde:
Höga folatnivåer i blodet uppstår oftast om man tar stora mängder folsyra via kosttillskott eller äter mycket berikade livsmedel. Högt folat i blodet är vanligtvis inte farligt, men det kan ibland dölja tecken på vitamin B12-brist. Därför är det viktigt att alltid kontrollera både folat- och B12-nivåer om man har förhöjt folat, för att säkerställa att kroppen fungerar som den ska.
